Jag gick dit med lite skakiga ben måste jag erkänna med den bakgrund jag själv har med mångårigt alkoholmissbruk. Visste ju vad som komma skulle.
Filmen är oerhört stark och målar fram ett liv för ett par finska invandrare och deras familj nere i Skåne. Spriten kommer in redan när barnen är små och ett fasansfullt liv för dessa barn utspelas. Föräldrarna älskar sina barn men alkoholen sopar effektivt bort alla känslor med tiden. De flesta alkoholister har bara sig själv tillslut och tillfredställer sina behov på ett ytterst primitivt sätt utan hänsyn till någon.
Barnen blir skadade för livet särskilt den yngsta pojken. När mannen slår sin svårt alkoholiserade hustru så känner jag djup förtvivlan och när kameran så fokuserar ansiktet hos barnen under misshandeln så känner jag att jag skulle vilja skrika högt i salongen.
När vi går ut från denna film så brister det hos mig och jag börjar storgråta.Jag gråter över eländet som visas upp i denna berättelse som Susana Alakoski har berättat om sitt liv. Jag gråter över alla minnen från mitt eget liv som kommer över mig. Jag gråter över att minnas hur mina barn kom med spyhinken och satt och torkade mig i ansiktet när jag låg där avsvimmad och sjuk av all alkohol.
Minns alla tillfällen när jag svek så många närstående.
Det jag kan känna är ändå tacksamhet över att jag aldrig slogs under mina rus. Det hade varit förfärligt att minnas!
Den här filmen borde visas i skolorna och sedan skulle tex. människor från AA eller andra organisationer med kunskap om alkohol få tala med eleverna efteråt om sina erfarenheter.
Det sitter ännu fler barn idag och är rädda för hur mamma och pappa ska vara när de kommer hem! Inget har blivit bättre i vårt land på den här fronten, tvärtom dricker folk oftare idag och mer.
Svinalängorna
- Skådespelare:
- Noomi Rapace
- Ola Rapace
- Tehilla Blad
Distributör: Nordisk Film (SE-Cinema)
Inlägg
1 kommentar:
Erkänner att det kommer tårar från mig när jag läser det här. Har inte sett filmen ännu men ska absolut göra det! Det kommer så många minnen från barndomen som inget barn ska få se eller ta hand om. Men trots att det stundtals var riktigt jobbig så är jag så tacksam för att jag äntligen kan säga att min pappa är nykter och en stark man. Jag är så stolt över dig!
Skicka en kommentar