Landets kyrkor mobiliserar på nytt för vad den kallar en human migrationspolitik – vilket bör tas för vad det är: kodord för öppna gränser. Sveriges kristna råd har uppmanat till förbön under fastetiden för “alla som drabbas av dagens migrationspolitik”.
Just påsken är en tid då präster och prelater tagit för vana att höja rösten i flyktingfrågan. Inför påsken 2005 drev Sveriges kristna råd med Svenska kyrkan i spetsen påverkanskampanjen Påskuppropet för en allmän flyktingamnesti.
Så har det fortsatt. I september 2015, vid en tidpunkt då Sverige tog emot omkring 10 000 asylsökande i veckan, slog Sveriges dåvarande ärkebiskop, Antje Jackelén, fast:
“Det är fegt att skylla på bristande möjligheter när det är brist på vilja det handlar om.”
Ett uttalande som ger en fingervisning om vad Svenska kyrkan ser som en rimlig migrationspolitik.
I dag är en av Svenska kyrkans tydligaste röster mot den nuvarande migrationspolitiken biskopen i Stockholm, Andreas Holmberg.
“Det är en dygd, den går som en röd tråd genom hela Bibeln, att vi ska välkomna, vi ska ta emot främlingen, flyktingen, invandraren, oavsett vem hen är eller om vi känner henne”, förklarade Holmberg i Aktuellt (3/2) i en debatt med Kristdemokraternas riksdagsledamot Hans Eklind.
Deus vult, Gud vill det, som de kristna korsfararnas devis löd en gång. Numera är det politiska korståg kyrkan ställer sig bakom. Men även i dag sker mobiliseringen med hänvisning till högre makter, till vad Gud vill, Jesus sagt och vad som står i Bibeln.
Holmberg hävdar, som biskopar brukar hävda, att kyrkan inte är politisk. Att kristen tro varken är höger eller vänster.
“Jag är inte röd, blå, grön eller har någon annan politisk färg utan uttalar mig som representant för Svenska kyrkan – en bred folkkyrka med över fem miljoner tillhöriga som röstar på alla möjliga partier”, förklarar Holmberg i ett debattinlägg med titeln Tre år med Tidöavtalet.
För den som läst den alltför tidigt bortgångne idéhistorikern Johan Sundeens standardverk 68-kyrkan – Svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965–1989 blir sådana försäkringar lätt komiska. En bättre illustration av begreppet “den långa marschen genom institutionerna” än Sundeens exposé över hur vänstern tog makten i Svenska kyrkan från det sena 1960-talets vänstervåg och framåt är svår att finna.
De fem miljonerna i vars namn Holmberg talar har olika åsikter om migrationspolitiken. Och en klar majoritet har med all säkerhet en helt annan uppfattning än Svenska kyrkan. Men det bekymrar inte biskopen.
Läs även: Skogkär: Svenska kyrkan tror på Länsstyrelsen
För att vara varken höger eller vänster intar Holmberg, som brukligt är bland Svenska kyrkans företrädare, på område efter område tydliga och radikala vänsterståndpunkter. Ska det föreställa en ren slump?
När kyrkan tar ställning i politiska frågor så sker det med utgångspunkt i Bibelns texter och den kristna traditionens grundläggande dygder, hävdar Holmberg. Inget annat. Det är tydligen så han kommer fram till att Israel begår folkmord i Gaza. Och stödet för sina åsikter i klimatpolitiken hämtar biskopen givetvis också ovan där.
“I denna klimatnödens tid kallar Gud oss till omvändelse. Världens länder måste agera, framför allt rika länder som historiskt bär det största ansvaret för den kris vi befinner oss i”, förklarade Holmberg inför sin avresa till FN:s klimattoppmöte COP30 i brasilianska Belém i november förra året.
Ett problem, ett av flera, för den som vill göra Bibeln till politiskt och moraliskt rättesnöre, är att det gått några tusen år sedan den skrevs. Under dessa årtusenden har världen genomgått en del förändringar.
Vilken migrationspolitik bedrev den romerske kejsaren Augustus och hans efterträdare Tiberius, som härskade i Rom under Jesu tid? Hur såg integrationspolitiken ut i Romarriket? Erbjöds LFI-undervisning – latin för invandrare? Var främlingen omedelbart kvalificerad att få ta del av den romerska välfärden?
Medan migrationspolitiken tydligen kan utformas i enlighet med Bibelpassager om gästfrihet som anses eviga och oföränderliga, finns det andra delar av Den heliga skrift som Svenska kyrkan tolkat om efter behag.
Redan i första Mosebok står det att “Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem”. I tredje Mosebok är det föreskrivet: “Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna; det är något avskyvärt.” Detta är passager som är svåra att förena med Svenska kyrkans nuvarande hållning i hbtqia+-frågor. När det passar har kyrkans män, kvinnor och icke-binära inga problem med att anpassa sin tolkning av vad som står i Bibeln till det för dagen politiskt korrekta.
Det finns argument för dagens migrationspolitik, det finns argument mot den. Men att något är Guds vilja är inte ett argument, i alla fall inte ett förnuftsargument. Det är diktat med hänvisning till en påhittad himmelsk auktoritet som det inte finns några rationella skäl att böja sig för.
Läs även: Fornäs: Svenska kyrkan är socialdemokrati i Guds namn
Inlägg
