Jan Myrdal tycker att det kommer att bli orättvist om man ska dra den ev. lön man kan tjäna från den sk konstnärslönen som sossarna instiftade för vissa verksamma kulturarbetande. Nu har regeringen avskaffat denna underliga belöningspension från unga år och försöker reformera för de som fortfarande uppbär denna . För oss vanliga medborgare med vanlig (låg pension långt under deras extrapengar) så är regeringens beslut logiskt och rättvist.
Myrdal må kriga för sina extrapengar som säkert har känts bra att få men jag tycker mig känna igen vissa formuleringar från direktörsklassen.
Myrdal utbrister sålunda :" Sådant som semester och privatliv hade Gun och jag redan för sjuttio år sedan bestämt var för andra"!
Wallenberg och hans likasinnade brukar alltid skryta med sina arbetade 80 timmars veckor livet ut och här kommer Jan Myrdal med samma snack.
Ska vi som tog ut vår lagenligt tillkämpade semester skämmas över vår kamp för längre semester och kortare arbetstid?
Är det någon som skulle ha extra pensionspengar så är det alla vi som har kämpat med livet som insats ibland på farliga arbetsplatser. Eller alla arbetande inom vården med dålig lön och dålig pension så som det var i alla år som sossarna hade makten. Vi lider av detta nu vi som har pension!
Jag är allergisk mot personer som framhåller sig själv som något så jävla viktiga så de inte kunde unna sig semester eller privatliv under sjuttio år!
Myrdal säger att han inte är egocentrisk men hela denna artikel är ju en uppvisning som vanligt över den egotrippade Jan som det är synd om .
Han hade ju ett helvete hemma med sin mor och far som inte brydde sig om honom! Hämnden tog han ju ut när han inte närvarade vid tex. sin mors begravning!
Människor som hela sitt liv har ägnat sig åt att "föreläsa" inför andra och tala om för dem i en strid ström av ord vad som är rätt eller fel blir tröttsamma i längden.
Enda gången av de gånger jag träffat Jan Myrdal som han var "mänsklig" var i Lund när jag hjälpte till att mer eller mindre bära honom till hotellet när hans hjärta sa ifrån.
Annars måste jag erkänna att maken till pompös överklassperson har jag aldrig varken förr eller senare träffat.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar