Kautokeino - upproret
Norsk långfilm från 2008. (Kautokeino - upprøret) Den 8 november 1852 beger sig 57 kvinnor, män och barn med rasande steg mot byn Kautokeino. De har fått nog av orättvisorna som handelsmannen Ruth och prästen Fredrik ligger bakom. De söker upprättelse och snart är upproret ett faktum. Ruth har sedan länge tagit makten i egna händer, beslagtagit samernas renhjordar och arresterat flera av invånarna i samhället efter en tvist om en obetald skuld. Filmen bygger på en verklig historisk händelse. Regi: Nils Gauo. I rollerna: Mikael Persbrandt, Michael Nyqvist, Peter Andersson, Nils Peder Gaup, Sverre Porsanger m.fl.
Det här är en mycket stark film och man förstår i vilket underläge samerna i norr hade mot både den svenska som norska överheten. Kyrkan i Norge utförde sin drängtjänst åt dåtidens samhälle.
Ända in i modern tid så har samer särbehandlats såsom sämre människor. Rasbiologerna hade starkt stöd från socialdemokratin och bondeförbundet i Sverige och jag kan tänka mig att det var nog ingen större skillnad i Norge heller.
De samer vilka blev halshuggna fick sina huvuden sända till Oslo för skallmätning och annat. 2007 fick släkten i nordnorge äntligen tillbaka dessa skallar och kunde begrava dem på samisk mark.
Så har det varit i Sverige också med skallar samlade både i Lund och Uppsala.
Att präster blev kallade för "svartrockar" är inte att undra på eftersom de i allmänhet alltid stod på myndighetens sida, ja de var myndigheten i många fall med stor makt.
I både Norge och Sverige så såldes det brännvin till samerna ungefär så som man ser att "vita" sålde sprit till USA:s indianer. Detta var ett vapen mot både arbetarklass och samer, de blev "lydiga" offer till herrarna!
Prästen Lars-Levi Laestadius http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Levi_L%C3%A6stadius tog upp kampen mot detta usla skick. Svenska kyrkan accepterade hans kamp mot spritmissbruket och hans Gudstjänster fick hållas i kyrkorna. Ibland en sk vanlig Gudstjänst före den av de Laestadiustrogna Gudstjänsterna.Dessa företeelser började uppstå i Norrbotten och Lappland!
Det sk upprorets deltagare blev mycket hårt straffade med dödsstraff och tukthus i många år.
Dødsstraff ved halshugning
- Aslak Jacobsen Hætta, 30 år, henrettet ved halshugning 14. oktober 1854
- Mons Aslaksen Somby, 27 år, henrettet ved halshugning 14. oktober 1854
- Lars Jacobsen Hætta, 18 år, fikk straffen omgjort til livsvarig straffarbeid, benådet i 1867
- Ellen Aslaksdatter Skum, 25 år, fikk straffen omgjort til livsvarig straffarbeid, benådet i 1867
- Henrik Aslaksen Skum, 20 år, fikk straffen omgjort til livsvarig straffarbeid, døde i fengselet.
3. 2. Livsvarig straffarbeid
- Aslak Pedersen Rist, 30 år (døde i fengselet)
- Thomas Andersen Eira, 16 år (benådet i 1865)
- Aslak Olsen Somby, 59 år (benådet 1863)
- Anders Pedersen Bær, 26 år (benådet 1863)
- Elen Andersdatter Spein, 50 år (benådet 1864)
- Kirsten Andersdatter Spein, 37 år (benådet 1864)
- Anne Henriksdatter Sara, 55 år (benådet 1864)
- Marit Jonsdatter Sara, 22 år (benådet 1864)
3. 3. 12 års straffarbeid
- Ellen Jacobsdatter Hætta, 16 år (døde i fengselet)
- Berit Hansdatter Gaup, 16 år (benådet 1864)
- Peder Olsen Kautokeino, 35 år (døde i fengselet)
3. 4. 6 års straffarbeid
- Ellen Andersdatter Utsi, 17 år
3. 5. 2 års straffarbeid
- Marit Aslaksdatter Sara, 60 år
3. 6. Andre
Ti andre fikk straffer på inntil et års straffarbeid. Fire ble frikjent, og tre døde før eller under rettssaken.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar