Titeln på denna understrecket artikeln är : " Knäfall för Mao gav livet mening i väst"!
Kim Salomon har läst en analys om den franska Mao-vänsterns uppgång och fall.
Jag har ju varit glödande Maoist under några år och känner igen en hel del av det han talar om här i denna artikel. För många var det ett sökande efter en tro. Religionen hade ju försvunnit mer eller mindre under dessa år på 60-talet och människan behöver som varelse något att tro på för att orka leva. Här kommer Mao in som en sorts Gud, allt passar in under dessa år ! Inte minst Vietnamkriget påverkade oss starkt med rättmätig vrede över USA:s grymma krig.
De som åkte till Kina bla Clarté 1966 spred ett lyckoskimmer över kulturrevolutionen. Barfotaläkare,gemensam kamp för naturen,pampväldets avskaffande osv passade in i den tidens begrepp.
Det man vill tro på gör man också. Vi bildade SKP (Sveriges kommunistiska parti) på solid Maoistisk grund och fick partiförbindelser med Kina och dess kommunistiska parti. Våra delegationer fick träffa Mao och senar Chou en Lai. Min dåvarande hustru var 1973 med på en sådan resa till "broderpartiet" i öst. Jag var med på Kinas ambassad inför denna resa och imponerades naturligtvis av "kamraterna" där.
Som person blir man alltför okritisk när man "tror"!
När min hustru Bodil Högrelius kom hem så var hon också mer troende än tidigare.
Mitt tvivel började väckas efter en resa i Kina 1976, då såg jag vad deras demokrati gick ut på i stora drag .Det partiet sa vid tillfället så sa alla man träffade inom partiet. Linjen ska hållas till varje pris men i Kina med dess olika partistrider och fraktioner så blev kasten våldsamma rent åsiktsmässigt.Ena dagen tyckte partiet si för att nästa dag tycka så.
SKP som parti började internt under alla strider om linjen att studera och diskutera ML-läran från grunden.
Allt slutade med att vi insåg att vi inte kunde ha kvar ett parti av Maoistisk typ. Det var i grunden ett parti som stod för elitstyre och diktatur. Beslut togs om att Lenin-Stalin-Mao var oförenligt med demokrati och socialism. Nedläggning av partiet och bildandet av ett nytt parti på demokratisk grund skedde.
SOL (Solidaritetspartiet) uppstod men orkade bara med några år inom den svenska politiken.
Manfallet bland medlemmarna blev för stort ,många var de som var tröttkörda och som hade tappat tilltron till politiken överhuvudtaget.
Det vi inom den Maoistiska vänstern gjorde var något unikt i världen, inget kommunistiskt parti hade tidigare upplöst sig själv.
Vi hade gått igenom ett ideologiskt reningsbad genom våra studier och diskussioner som har ympat de flesta mot extrema läror. Varken jag eller någon annan behöver dölja eller skämmas över det vi har gått igenom.
Självklart blir man antikommunist efter en sådan utveckling, allt annat vore ju helt fel.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar