Några minnen från Malmö där oförnuftet rådde! (Råder)

Det finns händelser i ens liv som är svårt att glömma och att förlåta. I slutet av mitt arbetsliv åt Malmö stad (20år) så arbetade jag på olika härbärgen.
Då visade staden och de flesta av personalen att de egentligen inte begrep vad de sysslade med.
Man lät unga på 18 år med svåra psykiska diagnoser bo där ihop med avancerade narkomaner och alkoholister. De flesta av dessa var ju också gravt kriminella.
Farliga män som mördat bodde där också och flera var i obalans så att man måste se till att  hålla ryggen fri.
Jag var ensam om att protestera mot att dessa unga pojkar skulle behöva bo där men gensvaret var lika med noll.
Mest besviken var jag att ingen annan av personalen kunde se det felaktiga i denna blandning av åldrar.
Samma sak när man en kall vinter upplät ett rum åt kvinnor och de ville kunna låsa omkring sig. Detta möttes av total oförståelse av chefen och flera i personalen. Kvinnorna visste ju vad de talade om, de var rädda för våldtäkt av dessa amfetaminkillar som bodde där.
När jag tidigare har skrivit om empatilösa människor i Skåne så är det ju sådana här upplevelser bla. som jag lutar mig mot.
Inom sjukvården och då särskilt den sk långvården fanns det riktiga sadister som passade på att plåga de gamla. Ja, fy så mycket jag har sett.
Det är därför jag inte heller är förvånad över SD:s framgångar just i Skåne.