lördag, maj 27, 2023

Inlägg i Epoch Times !Alldeles för viktigt för att bara försvinna!

 


Epoch Times nummer 20 tar bland annat upp problem kring hur svensk djurskyddslagstiftning regelbundet missar målen på sätt som liknar maktmissbruk mer än seriös myndighetsutövning. Här är det länsstyrelserna som tillsammans med förvaltningsdomstolar agerar bödlar för seriösa djurägare som drabbats av maktens onda ögon. Det finns fler varianter.


Lotta Grönings krönika:

”Det finns många djurägare som genom årens lopp har fått sina liv förstörda av Länsstyrelsens djurhandläggare. Maktlösa människor väljer olika vägar. Vissa fylls av hat och hämndbegär, vissa blir rättshaverister, medan de absolut flesta som drabbas protesterar och väljer den lagliga vägen.”

Astrid Lofs har vigt sitt liv åt att hjälpa brottsoffren. I reportage berättar hon bland annat om 25 000 handlingar, kring 1 500 djurägare, som avslöjar hur flera av dem på egen hand avslutat sina liv i förtvivlan. Lofs skulle önska att någon, helst en ansvarig minister, erkände att här finns problem.

Men i vårt land medger varken någon politiker eller tjänsteman någonsin fel.

Länsstyrelserna vänder sig till förvaltningsrätter i stället för allmänna domstolar vid tvister. Djurägarna ställs där helt utan chans eftersom djuren redan har flyttats eller dödats före domstolsavgörandet. All bevisning förlorad. Oavsett ställer sig förvaltningsdomstolarna nästan varje gång på myndighetstjänstemännens sida.

Många drabbade tror och hoppas att allmänna domstolar – tingsrätter, hovrätter samt Högsta domstolen – skulle fungera bättre.

Det är nog en from förhoppning.

I Aftonbladet fortsätter Oisín Cantwell sin odyssé kring det svenska rättsväsendet. Senast om den rättsskandal där den på senare tid hårt omskrivne kirurgen från Lund, dömd till fängelse för grovt narkotikabrott, av hovrätten för Skåne och Blekinge erbjöds att, från fängelset, vittna i en misshandelsrättegång mot en kvinna som försvarat sig mot sin drogpåverkade man. Efter friande dom i tingsrätten kallades kirurgen, via fängelselänk, som vittne i hovrätten, som sedan dömde kvinnan till två års fängelse med stöd av kirurgens uppgifter.

Samma hovrätt har, som jag i tidigare krönikor redovisat, nyligen befriat två regiontjänstemän i Skåne från obehaget att sitta finkade på grund av mutbrott. Trots bekräftad tingsrättsdom. Den mutansvarige vd:n som sålt ett fullständigt värdelöst datorsystem till regionen befriades även han från obehaget. Fyra månaders häktning räckte, ansåg domstolen. Priset betalade skånska skattebetalare med fyra miljoner kronor till regiondirektören – tillika kompis med vd:n – som efter medieuppmärksamhet hastigt fick sluta.

Samma kompisgäng allesammans?

I Kronoberg, berättar medier, har hälso och sjukvårdsdirektören Roger O Nilsson kommit överens med styrelsen om att han, med omedelbar verkan, lämnar sin post. Han får två miljoner för besväret. Ingen domstol är inblandad.

Sörmlands regiondirektör, Jan Grönlund, har nyligen med samma omedelbara verkan fått sluta sedan han en månad tidigare undertecknat ett avtal om fyra i stället för två miljoner kronor för besväret. Den lägre summan är fallskärmen han utlovades 2012. Regionstyrelsens ordförande, Christoffer Öqvist (M), har i medier bedyrat att inte en krona mer än två blir det. Domstolar får enligt medier avgöra. Några bettingbolag är knappast intresserade. Oddset är alltför lättuträknat.

Mycket mänsklig och begriplig är förhoppningen hos alla som malts sönder i maskineriet att en annan modell, några andra slags domstolar, skulle fungera bättre.

Den förhoppningen bör tills vidare krossas. Svenskt rättsväsende är helt igenom anpassat för maktfullkomliga politiker och tjänstemän. Alla slags domstolar. Makten skyddas till varje pris, oavsett hur långt våra grundlagar överträds.

Skattepengar rullar samtidigt tämligen obehindrat ned i fickorna på dem systemet skyddar.

Medborgare som protesterar, eller som på något enda sätt misshagar systemet med dess beskyddare, får skylla sig själva.

På till synes helt andra områden förs vilsna diskussioner:

Isobel Hadley-Kamptz som i DN den 20 maj tänker sig att narkotikahandeln praktiskt sett borde släppas fri. De tio miljarder marknaden omsätter varje år fortsätter lika obehindrat oavsett hur polisen och det övriga samhället anstränger sig. Hadley-Kamptz och andra bör kanske fråga sig varför nästan bara småhandlare åker dit.

På tidningens debattsida samma dag skriver statsvetaren Karin H Zelano om den svenska byråkratens vedermödor: ”De som hela tiden slåss för – och mot – sina ideal.”

Zelanos slutsats:

”Om människor slutar tro på att deras ansökan om serveringstillstånd eller anmälan om brott kommer behandlas korrekt, tar de sannolikt lagen i egna händer.”

Alltså det Leif GW Persson kalllade privatjustis med anledning av Mats Löfvings död. Vem som enligt Leif GW tog lagen i egna händer står skrivet i stjärnorna.

Rikspolischef Anders Thornberg gav möjligen en vink när han skyllde på tystnadskulturen inom polisen. Samma som skrämmer dem som bevittnar brott till tystnad.

Tystnadskulturen frodas lite varstans här i vårt land. Hur lång tid tar det tills göken gal?

”Om mitt och ditt och datt och bak och fram
Och ratar lite mer än svinen ratar
Men sväljer svek och uselhet och skam
Och göken gol
Jag tror att göken gol
Jo göken gol”

(Allan Edwall)

Anders Mansten
Anestesi- och iva-överläkare

Kontakta skribenten:
anders.mansten@epochtimes.se

Inga kommentarer:

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<

Translate