Se här, allvarliga ord från Nuri Kino!

 kinonuri Covid-19. Då var det min tur. Jag hastade in på ÖB på en tid då det är mindre folk. Jag såg en man svettas, en annan kund, han var blek. Han var bakom mig i kassan. Jag bad honom hålla avstånd. Han förstod inte eller ville inte förstå. Han verkade inte ha alla bollar hemma. Medan jag packar munskydd, handskar och handsprit jag köpt för att användas till insamling av vinterkläder känner jag att någon står precis bakom mig. Han tafsar på mina varor. Jag skyndar mig därifrån och förbannar att jag inte hade ansiktsskydd. Det är den enda gången jag känt mig riktigt exploaterat. Vad jag kommer ihåg. Jag har gjort mitt bästa isolerat mig helt i tre månader, hållit avstånd när jag väl började gå ut. Jag vet inte när jag blev smittad men jag kan bara tänka mig att det varit när jag handlat.

Det har varit fem mycket jobbiga dagar. Så fort jag kände symptom isolerade jag mig helt igen.

Detta är ett helvete. Jag är kraftlös, har feber och frossa, svettas litervis. Det har i början också känts som att någon slagit på mitt högra öga med en hammare. Idag är första dagen jag förmår att läsa och skriva. Men jag är stark och har inga bakomliggande sjukdomar. Jag kommer att bli bra. Jag är mest orolig för att detta kan påverka att min brutna arm inte läker.

Ni som följer mig vet ju hur mycket jag kämpat för att sprida info om viruset både här hemma i Sverige och internationellt.

Håll avstånd. Ta på er munskydd. Ha alltid handsprit i fickan. Var mycket mycket mer försiktigt än regering eller någon annan ber er att vara. TÄNK PÅ ALLA ANDRA. De svagare. På de i vården. De äldre. Ta hand om sig och varandra.