1956 begick jag min första politiska protest offentligt genom att tillsammans med en kamrat sätta upp en målad banderoll i Torshälla mot sovjets våld mot Ungern.
Uppmärksammades bla av Eskilstuna Kuriren och vi blev ju belåtna.
Något internet fanns ju inte på den tiden så det blev målade ord och insändare vilket blev den tidens sätt att väcka ev. uppmärksamhet av olika problem i världen och Sverige.
Under så lång tid hinner man ju också ändra åsikt i en massa frågor och det är ju inget att varken skämmas eller dölja.
De åsikter jag hade under sjuttiotalets Mao-tid är ju något som jag idag kan vara förvånad över själv. Eller en del av det jag skrev i olika vänstertidningar!
Började ju sända radio i Malmö 1985 och sannerligen så känner jag mig främmande inför vad jag hör där! Tex ställningstagandet för PLO!
Men hela vänstern i världen hade dessa åsikter utan att egentligen ens försök att lyssna på andras åsikter. Så var det också med all hets mot Iran och shahens styre. Vi arma tokar trodde att långskäggen skulle innebära ett bättre samhälle för den Iranska befolkningen.
Så jag är den första att erkänna att jag har haft fel i många frågor och låtit mig påverkas av de partier jag varit medlem i.
Ibland tar det lång tid för en människa att stå på egna ben och börja tänka själv. Därför är det så viktigt med en öppen fri debatt där man tar del av olika uppfattningar.
Så som utvecklingen har varit här i vårt land med rena åsiktsförtrycket i en mängd av frågor så är det inte utvecklande för människorna.
Att vissa åsikter hamras in av all massmedia år ut och år in är förödande.
Vänstern aggressiva hållning har smittat av sig långt in i borgerliga kretsar.
Hat och hot har blivit vardagsmat och det är mycket olyckligt.
Falska konton sprider så mycket både fake och halvsanningar och är av ondo. Jag har aldrig haft ett falskt konto utan har alltid stått med foto o namn vid det jag skriver.
Hoten har ju kommit tom. dödshot när det var som värst.
Men jag har ändå fortsatt att öppet stå för mina åsikter. Det finns ingen annan väg att gå enligt mig!
Jag har under åren sett hur familjer har splittrats pga av åsiktsskillnader men det är så omoget att bli personligen osams så pass att man inte kan ens tala med varandra.
Ungefär som när någon går ur Jehovas vittnen där man slutar att tala med tom. sina barn.
Sedan kan jag bli trött på de som drar upp vad jag ansåg för 50 år sedan precis som om det skulle vara relevant idag.
Det är en mänsklig rättighet att få ändra åsikt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar