Ett mycket förvånande inlägg i Proletären (KP)

"Jag blev glatt överraskad när jag såg fotot från Bjärnum på Proletärens framsida i nr 49. Jag och min man flydde från Malmö till Bjärnum för ett halvår sedan och vi trivs väldigt bra.

Det var en väldigt bra artikel och bra att den fick vara så pass lång. Intervjuerna är intressanta och artikeln är välskriven. Det är också ett bra ämne ni tar upp om platserna som industrin lämnade.

När jag läste stycket om Jonny Dolkows och Jennys dialog kom jag dock att tänka på två saker:

Den första är mitt eget usla agerande mot SD under hela 1990-talet.

Låt mig förklara kort: Jag är precis som Jenny sprungen ur den småborgerliga småstadsmyllan. När jag gick med i den utomparlamentariska vänstern på 1990-talet så var, förutom polisen, vår huvudfiende de så kallade rasisterna, det vill säga Sverigedemokraterna.

SVERIGEDEMOKRATERNA HADE RÄTT. JAG HADE GRUNDLIGT FEL.

Vi reste runt till deras olika möten över hela landet för att störa dem och stoppa dem från att använda sin lagstadgade yttrandefrihet. Ja, fy tusan så uselt jag betedde mig mot dem. Jag hade inte det minsta intresse av att lyssna på vad de hade att säga, utan jag var övertygad om att jag och mina kamrater hade rätt och de hade fel.

Vid samma tid argumenterade jag också för öppna gränser med fri invandring och trodde på allvar att Sverige skulle kunna ta emot hela världens befolkning. Det kan ju tilläggas att jag inte hade arbete under den tiden utan själv fick bidrag från staten. Man kan säga att jag var en kringresande parasit med hybris.

Det kan mycket väl hända att jag har varit och stört på ett möte som bevistades av Jonny Dolkow. Men Jonny drog det längsta strået, anser jag nu, och visade sig ha fullständigt rätt i alla farhågor om invandringen. När den konkreta materiella verkligheten hann i kapp mig långt om länge så insåg jag att SD:s farhågor angående jobb, bostäder, kulturkrockar, kriminalitet och våldtäkter i samtliga fall hade slagit in.

Sverigedemokraterna hade rätt. Jag hade grundligt fel. Jag är skyldig dem en stor ursäkt. Det var därför för mig glädjande att en SD:are kom till tals i Proletären under normala former. Det har väl aldrig hänt någonsin tidigare att ni medvetet intervjuat en SD:are?

Den andra saken jag kommer att tänka på är Robert Mathiassons tal i Helsingborg i april 2017. Där säger han så här:

”Migrationspolitiken har blivit den symboliskt viktigaste frågan för vänstern. […] Vår grundhållning är att vi är emot migration. Vi är emot att människor ska fördrivas från olika länder och vi är för varje lands möjlighet och varje lands arbetarklass möjlighet att bygga upp sina egna länder fria från utländskt förtryck. Och här har vänstern gått vilse. För migration kan aldrig lösa de problem världen står inför. Migration kan tvärtom befästa de problem som världen står inför.”

Och då tänker jag att dialogen mellan Jenny och Jonny kunde blivit helt annorlunda om Jenny hade sagt: ”Vi i Kommunistiska Partiet är också emot migration.” Och den dialogen kunde ha varit intressant att läsa.

Robert Mathiasson sa förresten också så här i april 2017:

”Vi måste ha respekt inför varandra, lyssna till varandra. Aldrig bara stänga dörren, kalla någon rasist eller dum i huvudet, utan lyssna till varandra och inse att det är tillsammans som vi kan finna svaren på de här frågorna. Och det ena förslaget är fan inte dummare än det andra – om vi bara är överens om att det som gjorts hittills – den vägen den är stängd, den är borta, den är död. Det måste till något annat.”

De här orden från Robert Mathiassons populära tal (5647 visningar på Youtube) är väl värda att begrunda och jag hade önskat att jag hade haft en sådan mentor och kamrat i början av 1990-talet.

Återigen tack för en intressant artikel. Jag har lovat att lämna den vidare till mina svärföräldrar här i Bjärnum som också gärna vill läsa den.

Elise Rydahl"

Ja,jag blev förvånad över att Proletären trycker denna "bekännelse" från en fd aktivist. Jag minns henne väl från min tid i Malmö och mina vägar skildes från den sk vänster hon tillhörde. Själv var jag syndikalist sedan många år men SAC infiltrerades av unga som blev stommen till AFA. De lyssnade inte till äldres erfarenheter och drog ner hela SAC till en svart anarkism-kommunism där även våldet kom in med gatsten och knallskott. Överhuvudtaget började Malmös studenter att använda fascistiska metoder mot andra. Hot ,våld och förstörande av andras möten. Själv blev jag kallad för olika skymfande ord när jag begärde att SAC skulle ta avstånd från dessa metoder.

Jag valde att ta ett adjö av vänstern helt och hållet efter så många års arbete inom denna. Insåg att hela vänsterns tankegods bara förde till förtryck. Inte bara inom de stater vilka kallade sig socialistiska utan även inom vänstern i vårt land uppstod förtryck och ofrihet till att få yttra sig.

Vänstern har tyvärr förgiftat hela debattklimatet i vårt land och att tex ens försöka diskutera invandring och vilka följder det får för ett samhälle är ju så gott som omöjligt idag utan att stämplas som nazist.

Islamisterna har ju på detta sätt fått fritt spelrum i vårt land med statsunderstöd dessutom. Svensk arbetarklass och f.ö. inga andra har ju något intresse av att vara med och sprida denna kvinnoförtryckande vidskepliga lära. Ur islam växer ju islamisterna fram!

Den kriminalitet vi nu har fått över hela vårt land började ju i Malmö redan i slutet av sjuttiotalet och på den tiden bodde jag ju i Rosengård och kunde skåda eländet varje dag i många år. Nästan uteslutande unga män med rötter i andra länder. Allt detta tystades ner och med ett sådant förhållningssätt så ser vi facit idag. Senast igår (12 jan) sköts en ung man ihjäl i Tensta.

År 2018 så mördades 44 unga killar och året har ju redan börjat med flera döda.

Den osakliga vänstern tolkar bränderna av bilar och skolor som något slags "revolutionärt " uppror men deras vurm för trasproletariatet visar bara på skrämmande okunskap.

Det är ju våra bilar,skolor osv som förstörs.  Vi byggde upp det här landet med vårt arbete och höga skatter och nu river dessa huliganer ner detta samhälle.

Det är avskyvärt och inget annat! De som hyllar detta har ställt sig på de kriminellas sida och får finna sig i att betraktas som medansvariga. På samma sätt ser jag på de politiker som i så många år har fört en vanvettig invandrarpolitik.