Ett julminne!

När jag arbetade på ett av Malmös härbärgen så inföll det att jag hade passet på julaftons natten. Började kl 21.00 och skulle arbeta till 09.00 på morgonen. Trist att lämna familjen en sådan afton men det var bara att cykla iväg vid halv nio. Dessa tre kilometer att cykla kändes ovanligt tungt. Många tankar flög genom mitt huvud, mest dystra sådana. Kände mig färdig med detta tunga jobb liksom jag kände mig färdig med mitt långa äktenskap. Livet hade börjat gå i stå!
När jag så kommer in på jobbet så är det dödstyst trots trettio män boende där. Ovanligt tyst och jag kunde ana sorgen vilket fanns där i alla rum. Ingen visade sig.Så var det hela arbetspasset,till och med på morgonen vid frukost så var det för ovanlighetens skull tyst.
Alla hade sina historier omkring jul.Somliga tänkte nog på barndomens jul där de kanske hade haft ett mer normalt liv.
Min jul kändes ännu mer tom där jag satt hela detta långa arbetspass utan kontakt med någon levande.
Det var början på en rad beslut vilka jag påbörjade då, beslut som för alltid skulle förändra mitt liv men det är en annan historia.

God Jul till alla läsare!