När jag var ung kunde jag till och med styra mina drömmar ungefär som en regissör . Mitt i drömmen kunde jag bestämma mig för att börja flyga, det var bara att flaxa med armarna och jag steg upp till molnen och kunde njuta av solen och utsikten. Eller så satte jag mig i en trädtopp och kollade på allt vackert.
Naturligtvis så hade jag på den tiden också sk "våta drömmer". Vackra kvinnor vilka var intresserade av mig.
Med åren har drömmarna förändrats och sedan ca 5-6 år så återkommer en dröm som jag kallar "telefondrömmen"!
Jag hamnar i olika nödsituationer men då inträffar alltid samma sak. Jag förstår mig inte på hur jag ska använda mobilen eller så är den sönder! Panik!
Värsta drömmarna sedan många år är den som jag vaknade av i morse med ett uppgivet vrål.
Min hustru tog bägge barnen och gick från mig med en okänd karl vid sin sida!
Denna dröm rymmer i komprimerad form just detta att förlora sina barn och för det andra att hustrun ger sig av med en ny man!
Det har nu gått 42 år sedan jag formellt förlorade mina barn i en rättegång och dåvarande hustrun förklarade att barnen var hennes.Och så blev det och är så fortfarande. Därav förstås denna dröm.
Nästa moment är ju också en del av min verklighet även om det var mer komplicerat än vad denna dröm säger!
Men det underliga är att allt det här tydligen sitter i hjärnbarken för gott. Hjärnan arbetar fortfarande efter alla dessa år med historien vilken inte går att förändra!
Mitt i denna dröms slut så kom ytterligare en för mig mycket hemsk beståndsdel in i handlingen. Strax innan jag vaknade så kände jag hur tanken på att supa ihjäl mig kom.
Torr i munnen med lätt ångest när jag satt på sängkanten.Att jag inte kan få slippa det här någon gång?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar