Nu är vinets ,spritens och drinkarnas tid inne!

Jag är ju sedan många år medlem på Facebook och ser där hur denna vårens o sommarens temperatur även triggar fram fler bilder på alkohol.
Alltid med vällusten i sikte. Aldrig att någon elak djävel kommer in och förstör denna vällust med att berätta om baksidan av drickandet.
Såg en dokumentär från England om alkoholister gjord av den mycket kompetente journalisten Louis Theroux och satt bara och suckade efter en stund.
Verkligheten är så svår att se för oss vilka har befunnit oss i detta fruktansvärda träsk. Hopplösheten präglar ju en del av dessa människor, de har inte ork att ta sig ur sitt beroende. De vet ju att de håller på att sakta dö men väljer trots detta att fortsätta sitt destruktiva drickande.
Gråten från dessa individer är så hjärtskärande och jag minns också min egen förtvivlan där man bara vill dö till slut.
Självförtroendet är totalt i botten, man ser allt i svart.
Den kunskap vi som druckit för mycket i våra liv har är också att vem som helst kan fastna i ett missbruk!
Det börjar med ett "normalt" festdrickande men denna "fest" börjar att komma på olika dagar i veckan. Längtan efter "festen" börjar betyda mer och mer och det är då man måste dra i handbromsen och inse att man är inne på det sluttande planet.
Beroendecentrum i hjärnan är tyvärr lätt att trigga igång vare sig det är alkohol,spel,tobak etc!
De som är på väg in i ett beroende brukar ofta nästan raljera omkring sitt drickande och framställa det som någon oskyldig lek. Se hur jag lever och se vad jag dricker, så kul jag har det!
Alkoholläkaren i programmet tog upp om den ensamhet vilken präglar alla alkoholister till slut. Sittandet i sin ensamhet med "kamraten" alkohol som sällskap.
Varje motgång ska sköljas ner med alkohol. Skylla på andra vad det än gäller för att få chansen till att dricka ännu mer.
När så levern blir i dåligt skick så är det nästan försent.
Jag hade fettlever men slutade i tid med all alkohol och levern är fantastisk att kunna reparera sig. Efter två år så var min lever frisk igen!
Sjukhusmiljön i den här dokumentären känner jag igen, låg ju också inne med bukspottkörteln i dåligt skick och ve och fasa så sjuk man är. Och dessa smärtor är inte av denna världen. Kvinnor har vittnat om att smärtan är långt värre än att föda barn!
Irriterad blir jag när det blir för många tjusiga bilder på nätet av detta drickande och när det framställs som så självklart!

Idag är jag mycket nöjd över att aldrig dricka en droppe alkohol. Finns ju ingen anledning överhuvudtaget, jag är mig själv och jag har gjort upp det här eländet ihop med den Gud jag tror på!
Louis frågade en kvinna i filmen om hon trodde på under, jo, svarade hon , och jag hoppas att hon kom i kontakt med "ett under" och kunde sluta med sitt missbruk.
MEN, vill man inte själv innerst inne då tar alkoholen ALL makt över ens hjärna och liv. OCH det slutar med en för tidig plågsam död!

Klicka på texten!