Det rigida Malmö!

 

När jag arbetade på Värnhems sjukhus i Malmö så arbetade jag sju jular i rad. Ja, du läser helt korrekt, sju julafton i rad.

Det gick inte att ändra på sa ledningen. Men sa vi, i Stockholm på sjukhusen fixar de deras scheman att det blir bara varannat år. Jobbar man jul så slipper man nyår och vice versa .

Men Malmö, nej !

På detta sjukhus så tvingades jag bort från en fast tjänst och ut i poolen. Min fru skulle gå på en utbildning inom sitt jobb på SJ, ca ett halvår. Vi hade ju tre barn hemma och för att vårt liv skulle gå ihop så behövde jag arbeta dagtid detta halvår.

NIX, sa ledningen, du måste säga upp din fasta tjänst.

Att gå i poolen innebär att man får springa runt på alla avdelningar för att stötta upp när det fattades personal. Mycket arbetssamt. Jag kunde på morgonen komma till en avdelning med 17 patienter och endast en sjuksyrra på hela avdelningen. Hon fick sätta sig ner och försöka ringa in personal och jag fick börja med morgontvätten och påklädning av dessa 17 !

Efter sju år sa jag upp mig!

Jag vet inte varför det under alla år var så motigt just i Skåne? Cheferna var i allmänhet dryga som attan,satte sig på personalen. Drev igenom sin vilja till varje pris. 

Minns en avdelningssköterska vilken vägrade ge en svårt sjuk kvinna vilken hade skelettcancer annat än alvedon! Helt rigid, vi var tvugna att hota henne med kvällstidningarna innan hon gav morfin!

Samma sak upplevde jag på mitt sista arbete inom Malmö stad.En chef som drev verksamheten som en kommunistisk rörelse. Han anklagade mig för att jag inte hälsade på under semestern vilket flera andra tydligen gjorde, de visade enligt honom intresse för jobbet vilket inte jag gjorde.

Sicken inställning!

När jag flyttade från Malmö så kände jag stor befrielse att just  slippa dessa översittare som fanns överallt.