Lotta Gröning får ordet! ( Epoch Times)

RIKSPOLITIK UR ETT LANDSBYGDSPERSPEKTIV

Vill vi styras av ett parti som bara vill ha makt?

Socialdemokraterna har presenterat sin valanalys. Valresultatet visade att Socialdemokraterna förlorade röster i glesbygd, i utanförskapsområden och bland

unga väljare. Klasskampen dog ut, arbetarna gick till SD och bilden av Folkhemmet som Stefan Löfven talade om försvann. I valanalysen slås också fast att det var svårt för Socialdemokraterna att kritisera sina motståndare. Ibland slås man med häpnad!

S ocialdemokraterna är fär- diga med sin valanalys. Att förlora valet blev förmod- ligen en chock. Allt var bäddat med en starkt profi- lerad partiledare som dessutom var Sveriges första kvinnliga statsmi- nister. Magdalena Andersson hade vuxit in i rollen, hon var ansvars- full, trodde stenhårt på partiets politik och efter åtta år i regeringen, länge som finansminister, hade hon arbetat fram den politiska stra- tegin. Dessutom var hon populär, många var riktigt glada att Sverige äntligen fått en kvinna på posten. Valrörelsen tycktes passa Soci- aldemokraterna precis. De tre bor- gerliga partierna M, Loch KD kam- panjade för en borgerlig regering och dessutom i samarbete med SD. 1 åtta år hade Socialdemokraterna med SD som huvudfiende lyckats ta och behålla regeringsmakten i en riksdag som dessutom hade bor- gerlig majoritet. Det är en bedrift! Strategin inför valrörelsen var att fortsätta rasistmärka SD och dess- utom angripa den svagaste länken Liberalerna som var mycket splitt- rade internt i fråga om samarbetet.

Helt plötsligt befann sig Libera- lerna som alltid kämpat för den

lilla människan, för flyktingar och utsatta, i skottlinjen för den soci- aldemokratiska propagandaap- paraten som stämplade dem som bruna. Många liberaler kände sig mobbade och illa till mods. Men även om Liberalerna gjorde ett dåligt val hjälpte det inte Social- demokraterna att behålla makten. Magdalena Andersson fick avgå som statsminister och den borger- liga regeringen med Ulf Kristersson tillträdde med stöd av SD.

När Socialdemokraterna presen- terade sin valanalys konstaterade partisekreterare Tobias Baudin att det inte är någon hemlighet att Socialdemokraterna vill ha makt

och att valet var en förlust. Gemensamt för alla partiers val- analyser är att man ser sig som en vinnare även om valresultatet var dåligt.

"Vi gjorde ett rekordval", kon- staterade valberedningen. "Den största ökningen på 20 år", sade Baudin. Samtidigt var 2022 års val plats. partiets näst sämsta, bara 2018 var sämre. Den valrörelsen var i den absoluta botten och den sämsta på över hundra år.

När Socialdemokraterna lite klämkäckt förklarar att valet ändå

var en seger längtar jag efter lite självkritik. Det är alldeles uppen- bart att partiet fått betala ett högt pris för att ha och behålla makten. Med Decemberöverenskommelsen och Januariavtalet spelade led- ningen bort mycket av sin egen politik och sin egen ideologi. Det var tuffa förhandlingar för Stefan Löfven innan han fick äntra stats- att valet ministerposten.

Nyamko Sabuni talade ut om Janu- ariavtalet i en i n intervju i SVTi januari 2022. Hon hävdade att

spelet bakom avtalet handlade om att från borgerlig sida få in politiska reformer som skadade socialdemo- kratin. Förhandlingarna var fram- gångsrika, värnskatten, fri hyres- sättning och LAS-reformer blev stora problem för partiet. Det var var svårt för Stefan Löfven att förklara för medlemmarna viktigare t makten var än politiken. Socialdemo- kratin fick stora interna både i stora interna problem, inom partiet och i relationen med LO. Många medlemmar läm- nade också partiet, men bland dem som stannade kvar konstaterade många att det viktigaste för är att behålla makten. Detta trots att besluten om den nya politiska or partiet linjen fattades av partiledningen, diskussionen fick komma senare när allt var klart och regeringen på

Ett annat besvärligt resultat av Januariavtalet var att SD, som var huvudfiende, blev ett av Sveriges största arbetarpartier. Valresul- tatet visade också att Socialdemo- kraterna förlorade röster i glesbygd,

i utanförskapsområden och bland unga väljare. Klasskampen dog ut När Social- och även bilden av det Folkhem som Stefan Löfven ofta talade om försvann.

demokra- terna lite förklarar ändå var en seger längtar jag efter lite självkritik.

klämkäckt Vilka lärdomar drog då valana- lysgruppen? Den ser som ett pro- blem att partiet i val efter val inte lyckas mobilisera ungdomar, samt att väljare inte i så hög utsträckning känner till lokala och regionala politiker. Jag ser flera förklaringar. Den toppstyrda partistrukturen där många lokala företrädare väljer partiledningens linje framför att ställa upp på de egna medborg- arna är ett stort problem. Det syns tydligt i miljöpolitiken i allt från satsningar på vindkraft och dyra bränslekostnader, för att inte tala om de förödande elpriserna som knäcker många familjer. Det här är ett problem som flera partier delar.

Den regionala nivån är den svenska demokratins absolut sva- gaste länk där inte minst sjuk- vården brottas med stora problem. När det gäller ungdomarna har det politiska debattklimatet slagit undan trovärdigheten för parti- erna. Socialdemokraternas fron- talangrepp på SD som ett hot mot demokratin försvagade tilltron till det politiska systemet. Paradoxalt var att det parti som sade sig stå för demokrati underminerade sin egen trovärdighet. Vissa partile- dardebatter var gräsliga när striden rasade som värst. Anklagelser om rasism och nazism haglade och för- aktet gentemot varandra var tydligt och besvärande. På riksdagens läk-

tare satt skolklasser och lyssnade för att få en lektion i demokrati. En lektion som var motsatsen till den undervisning de fick i skolan om att inte mobba och att visa respekt för andras åsikter.

I valanalysen slås också fast att det var svårt för Socialdemokraterna att kritisera sina motståndare. Ibland slås man med häpnad. Hur kan åtta år strate- rav genomtänkta st giska angrepp på sina motstå motståndare plötsligt försvinna? Ett av social- demokratins största problem är surheten och bitterheten bland ledande p le politiker. Jag är förvånad över att de inte själva har insett att de varit SD:s bästa valarbetare. Aftonbladets ledarsida har rubriket varje vecka som tyder på att under- gången är nära för att vi har en bor-

gerlig regering. Vad ger det för signaler och varför ska vi rösta på Socialdemo- kraterna? Vill vi styras av ett parti som ser makten som det viktigaste målet? Jag undrar, vad ska vi väljare bidra med förutom att rösta och ge dem makten?

Mitt råd till alla dysterkvistar Mittrad inoms socialdemokratin är att för- söka se ljuset. Politik är roligt-man kan skratta och se möjligheter. Med

bitterhet kommer man till vägs ände. Socialdemokraterna vill vara ett parti för alla, sade Tobias Baudin på presskonferensen om valana- lysen. Ett parti för alla kommer från Hjalmar Branting, han sade det i ett tal 1925 som betecknats som hans politiska testamente om att socialdemokratin vänder sig till alla som gör ett samhällsnyt- tigt arbete. Magdalena Andersson bör försöka se att det också handlar om människor i glesbygd, vi bor inte i ett land med bara städer. Om partiet ska stå för breda lös- ningar som förenar stora grupper i samhället handlar det mindre om centralisering och mer om sam- verkan. Jag lovar att folk i glesbygd och människor i utanförskapsom- råden har mer gemensamt än vad en socialdemokratisk partiledare någonsin kan tro.

Lotta Gröning Journalist och fil.dr

lotta.groning@epochtimes.se