Lotta Gröning ! (Epoch Times)

 

NR 5 VECKA 5 2023 EPOCH TIMES SVERIGE

6

KRÖNIKA RIKSPOLITIK UR ETT LANDSBYGDSPERSPEKTIV

Detta är en opinionstext. Asikterna är skribentens egna

För att inte skapa rasism teg vi om gängbrottsligheten

Det tog lång tid för oss i Sverige att se verkligheten och reagera på utvecklingen av den organiserade brottsligheten. Ett kulturkrig kom emellan och rädslan för rasism likaså. Sverige hade 64 dödsskjutningar förra året, mestadels unga män. I grannländerna var brottsbekämpning- en effektivare. Danmark och Norge hade fyra dödsskjutningar vardera och Finland hade två.

Filever nu i en tillvaro med krig i Europa, Rysslands anfallskrig mot Ukraina hotar oss alla. Dessutom har vi brutala gängkrig i landet som kan liknas vid narkotikakartellernas krigföring i Mexiko. Inom politiken har det rasat ett kulturkrig sedan Sverigedemokraterna kom in i riks- dagen 2010.

Det är svårt att lägga all skuld på Sverigedemokraterna för det kul- turkrig som uppkom. Ett kultur- krig som eskalerade efter att SD röstat på oppositionens budget 2014 i stället för på den av S-regeringen lagda. Nu kom striden uteslutande att handla om makt, känslor och moral. Ett högerpopulistiskt parti. som stämplades som främlings- fientligt, nationalistiskt och brunt, som krävde en invandring "... som skulle hållas på en sådan nivå och vara av sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot vår nationella identitet eller mot vårt lands väl- färd och trygghet". 1 partiets bud- skap fanns också en stark kritik mot muslimer.

De etablerade sju partierna skämdes och skrämdes för SD,

Larmen om

såg alla partiet som ett hot mot demokratin, och medierna följde. samma mönster. Vi har en historia i Sverige av att vi varit skickliga på att motarbeta rasism inte minst genom Bondeuppgörelsen på 30-talet som manövrerade bort nazismen som började få fäste på landsbygden och och dessutom började sprida sig

framför allt tonade vi ner alla pro-

blem som kunde skapa rasism. Den organiserade brottsligheten är inget nytt i Sverige, den har fun- nits länge. Problemen med integra- tionen fanns före flyktingkrisen. En del av den organiserade brottslig- heten har sitt dar gert ursprung i områden där gemensam uppväxt och utan- förskap skapar förtroende.

2014 kom en n en rapport från Polismyndigheten som konstate- rade att det fanns 55 områden i 22 städer som brottades med krimi- nella nätverk. Gemensamt för dessa områden var att de var socioeko- nomiskt utsatta, att kriminaliteten byggde på ungdomsgäng och att de kriminella precis som i dag hade uppgörelser på allmän plats, narko-

tikaförsäljning skedde helt öppet, liksom att gängen på andra sätt visade sitt missnöje med samhället. Då hade också klanerna vuxit fram och var en stat i staten. De hade egna regler, eget rättssystem, tog avstånd från polisen, och det fanns. en våldsbejakande religiös extre- mism. Minst 14 områden, bedömde polisen då, hade parallella system där Malmö och Göteborg hade de största problemen.

de 2015 skrev jag en krönika i Expressen efter en intervju med bland andra Magnus Ranstorp, professor vid Försvarshögskolan och expert på terrorism. Jag frå- gade honom vad politikerna hade för plan för städerna, där den orga- niserade brottsligheten bara ökade i städerna. Ingenting i samhället till övriga delar av landet. Vid den upplevdes av ansvariga politiker tiden bombhotades polisstationer, som värre än det som SD skapade. tidningar, skolor och bussar. Krö- Situationen förvärrades under den nikan lästes flera gånger av flera på stora flyktingkrisen 2015 då 162 877 tidningen och vissa delar ströks. flyktingar sökte asyl i landet. I Sve- Det känsligaste var när Magnus rige är vi solidariska, vi öppnade Ranstorp berättade om ett besök i tillsammans gränserna för alla asylsökande och Hammarkullen tillsan Mona Sahlin, som då var nationell da samordnare, för att värna demo- med kratin mot våldsbejakande extre- mism. På ett möte med politiker och boende hade klanen Ali Khan nästlat sig in och när de nämnde Ali Khan-familjens inblandning i gängkriminaliteten blev de De kunde inte lämna byggnaden v de hotade. eftersom klanmedlemmarna stod utanför och stoppade dem. De tvingades ringa efter polisen för att få hjälp med att bli eskorterade ut från området och in till Göteborg.

Den organiserade brottslig- heten var ingenting som de poli- tiska partierna diskuterade särskilt ofta, också den blev en tabufråga. Det finns många orsaker till det. En är att politikerna hade tappat

99

Hoppet i dag är att en majoritet αν partierna är eniga om hårdare tag och strängare straff.

uppsägningar inom polisen

och straffmyndighetsåldern är 15 år. De yngre rekryteras till de grövre och allt allvarligare brotten. När gängkriminaliteten accele rerade brottades landet också med en poliskris orsakad av en genom- gripande centralisering tillsam-

kommer med jämna. mellanrum. Samtidigt behövs fler mans med stort missnöje med poliser än någonsin tidigare. FOTO SHUTTERSTOCK

lönerna. Under 2012 lämnade 179 polisyrket, men från 2015 blev situa- tionen drastisk då 271 poliser sade upp sig från sina tjänster, och de två följande åren försvann ytterligare 450 poliser. Löner och arbetsvillkor liksom arbetsmiljön angavs som skäl till uppsägningarna.

2022 kom nya larm om uppsäg-

ningar inom polisen. I augusti hade 91 poliser sagt upp sig bara i Region väst. Även om många poliser gick i pension så uttryckte Polisför- bundet en stor oro över utveck- lingen. Påskupploppen 2022 ledde till många skadade och sjukskrivna poliser samt flera som valde att lämna yrket.

kontrollen över utvecklingen och det fanns inga lösningar. En annan att de nästan aldrig besökte de utsatta områdena och när de gjorde det kom verkligheten brutalt nära. En tredje förklaring var förmod- ligen en rädsla för att orsaka främ- Hoppet i dag är att en majoritet

lingsfientlighet..

Nu skriver vi 2023 och polisen i Stockholm har tvingats att ta till en Särskild händelse och kalla in poliser från hela landet. Skjut- ningar, mord och bombdåd avlöser varandra. Det är barnsoldater som strider, en 15-åring sköts till döds i Skogås för en tid sedan av andra tonåringar. Ofta går brottsligheten i arv. Äldre släktingar tjänar stora pengar och lockar in de yngre, och systematiskt utnyttjas de svenska systemen och rättslagstiftningen. Barn är inte straffmyndiga och därför kan de bli mördare, narkoti- kaförsäljare och ansvariga för bom- berna på fältet. Länge hade vi en tagad gräns på 21 år för unga lagstadgad gräns på: kriminella. I extremfall kunde det vara så att om en ungdom begick 50 brott skulle 25 avskrivas. Poli- serna hade liten makt att förhindra brott. De kunde prata med de unga brottslingarna, ta dem till föräld- rarna och koppla in socialen.

Uppdrag Granskning hade ett intressant program om hante- ringen av unga brottslingar i sep- tember 2019. Vi fick följa Hassan som var 19 år och avtjänade ett fängelsestraff på 2,5 år. Han hade begått brott från nio års ålder och var misstänkt för 221 brott. Han konstaterade i programmet: "Om du är kriminell kommer det att ske att du någon gång sitter i fängelse. Min tid är nu!"

I dag är straffrabatten för unga över 18 år slopad, men de yngre har fortfarande stor kriminell frihet

av partierna är eniga om hårdare tag och strängare straff. Reger- ingen Kristersson tar frågan på stort allvar och även den förra S- regeringen började strama åt lag- stiftningen, men fortfarande har vi ingen kontroll. En ljusglimt är r det förbättrade EU-samarbetet mot den organiserade brottsligheten. Den fria rörligheten över gränserna har medfört att kriminella ligor fått fri lejd över gränserna. Det var det länge tyst om och Sverige har inte ens i dag tillräcklig lagstiftning för tullen när det gäller kriminella ligorna. Den organi- Baler att stoppa de serade brottsligheten har spridits över landet till Borlänge, Hedemora och Fagersta för att bara nämna några småstäder på landsbygden. smag tid för oss:

Det tog lång tid för oss att se verk- på utveck ligheten och reagera på utve lingen av den organiserade brottsligheten. Sverige hade 64 dödskjutningar förra året, mesta- dels unga män. I grannländerna var brottsbekämpningen effekti- vare. Danmark och Norge hade fyra dödsskjutningar vardera och Fin- land hade två. I Sverige kom Kul- turkriget emellan och rädslan för rasism.

Lotta Gröning

Journalist och fil.dr lotta.groning@epochtimes.se