När ett barn tyr sig till en vuxen så händer det någonting långt inne i själen. Barnet visar tillit mot den vuxne på ett sätt som verkligen känns bra, uråldriga instinkter träder in . Beskydda mig, säger det lilla barnet och vi vuxna svarar på detta. Vår egen barndom finns ju inom oss och vi minns många gånger våra känslor. Många äldre jag mött säger att de upplever sina barnbarn på ett känslomässigt annat plan än vad de gjorde med sina egna barn. Vi vet ju idag att detta beror på att vi slipper ansvaret för barnbarnen, de har föräldrar som tar detta. Just befrielsen från ansvar gör att det är lättare att låta sina känslor rida iväg med oss. Att vara en trött förälder med jobb och allt annat i livet som pågår för fullt är en kamp mot klockan många gånger. Jag minns så väl när dagen var till ända och mina barn låg där som änglar och sov då infann sig känslan av lycka på samma sätt som jag idag känner för mina barnbarn. Våra barn som föds till världen är alla små underverk, den ena inte lik den andre!
Den kärlek jag som morfar eller farfar får uppleva är de bästa stunder jag kan uppleva.
Inlägg
2 kommentarer:
Ja, jag ser fram emot den dagen! Funderar ibland på om jag skulle vilja bli pappa igen som 40+, men det krävs förstås någon som vill bli mamma. Kan gärna vänta något år på att bli morfar. Och ja, jag har pratat med mina döttrar om det.
Det var fina ord Bosse! Jag som lever som en trebarnsförälder förstår precis vad du menar. Alla måste, allt ansvar och de krav som ställs på en förälder skapar ofta stress. Men också ångest när man känner att man inte haft den tid man velat ha med alla tre barnen varje dag.
Nu ikväll till exempel så känner jag att ja inte fått tillräckligt med tid med någon av stortjejerna. Däremot spenderade jag kvalitetstid med lilltjejen eftersom hon har julfest på skolan i morgon och åker till sin mamma på fredag igen. (Jag har ju bara förmånen att vara hennes bonusmamma på halvtid). Men när hon väl är här så försöker jag finnas tillhands och ta vara på tiden så mycket jag kan. Men som sagt... Ibland finns inte tiden som man önskar att man hade tyvärr =(
Till skillnad mot dig Robert så har jag inte kommit så långt än, att jag ser mig själv som mormor. Även om jag hoppas att mina barn bor relativt nära mig när den dagen kommer så att jag kan finnas tillhands och mysa med dem ofta <3
Bosse... ni ser så fridfulla ut på bilden båda två och jag kan genom bilden känna harmoni även i mig själv. Man säger att en bild kan säga mer än 1000 ord och jag är helt säker på att det stämmer...
Skicka en kommentar