Ändrade tider!

 Bilden på mig är tagen av Isadora som fyller fyra år i jan.
När jag var tio år så köpte min mamma en lådkamera , innan dess fanns det ingen "bildmaskin" hemma hos oss.Det var inte vanligt alls hos folk.
Ofta fick man gå till en fotograf om det skulle bli några bilder. Men från femtiotalets början så kom det många nymodigheter med allt från bilar till gramofoner. Priserna sjönk så pass att försäljningen kunde ta fart.LP-skivor lancerades stort från 1954 liksom singel och EP.

I början på sextiotalet kom det kameror med smalfilm sk dubbelåttor. Man fick vända filmen efter att ha kört i "botten" sedan filmade man lika mycket till och sammanlagt blev  det tre minuters ljudlös film när de skurit isär och satt ihop allt.
 Så här kunde det bli: http://www.youtube.com/watch?v=agtZQOWUQ4k     Idag är det ju ändå roligt att ha dessa amatörfilmer, jag tänker bara på hur kul det hade varit att få se sig själv på smalfilm från fyrtiotalet. Sannerligen så är det mycket som har förändrats under de här åren från 1942 då jag föddes.Inte allt till det bättre och då tänker jag på den råhet och fula kriminalitet som har uppstått.

Även bilismen har utvecklats illa i vår värld. När jag var liten uppe i Boliden så fanns det nästan ingen biltrafik så vi barn kunde släppas ut och leka utan att föräldrarna behövde oroa sig.

Ingen tv fanns heller men jag minns vår stora radio från det jag var kanske tre år. Jag älskade Barnens brevlåda med "farbror Sven" alltså Sven Jerring ,den stora radiopionjären som var med från början. Sven Arefeldt och hans musik och sånger lyssnade jag också på.

Idag förstår sig små barn på allt från mobiltelefoner , datorer till stora kameror. Men jag undrar om de kan bygga så fina kojor som vi gjorde som barn?