Nu pågår en debatt bland skriftlärde inom domstolssektorn. Den ena professorn avlöser den andre med att "förklara" varför HD mildrade straffet för en man som höll på att knivdöda två människor.
Peter Asp och Magnus Ulväng säger bla så här: "Vi skulle inte beteckna domen som en kupp utan som ett stort och välkommet steg i riktning mot ett rimligt rättsläge."
Ett faktum är att både tingsrätt och hovrätt fällde våldsmannen för mordförsök, HD svamlade till att han inte hade uppsåt pga av att han var så berusad .De dömde till grov misshandel!
Om en man sliter fram en kniv och börjar hugga vilt omkring sig så är det enligt mig ett försök till mord, möjligen kan han dömas för dråp i hastigt mod men aldrig misshandel.
Vad HD gör är att återskapa det gamla dåliga svenska förklaringsmodellen, "jag var för full och minns inte vad jag gjorde"!
I många sammanhang hänger det här mycket usla med inom rättskipningen. En full person kan med berått mod med bil döda en annan men döms milt. Ibland bara till ett par månaders fängelse.
En massmördande berusad lastbilschaffis dödade 5 personer och fick fyra år! Om han hade skjutit med pistol hade han fått livstid.
En man körde ihjäl en gravid kvinna i Lund och fick fyra månader osv.
Det är stötande för rättssäkerheten och Olof Palme lovade mig i brev för många år sedan att se över denna lagstiftning, tyvärr blev han själv mördad innan han kunde göra något åt det här. Ingen annan politisk instans har tagit i den här frågan ens med tång. Varför?
Leijonhuvud och Wennberg, tillika professorer, vänder sig emot denna utveckling som HD nu slagit in på och det ska de ha all heder av!
En åtalad ska dömas för den gärning han utfört, varken mer eller mindre!
Professorerna Asp och Ulväng (Brännpunkt 2/11) vet inte hur de ska ha det. De vill låta påskina att HD:s dom inte innebär någon viktig förändring. Samtidigt kallar de domen ”ett stort och välkommet steg”. Hur går detta ihop? Och varför tog HD själv upp frågan om man skulle kalla till plenum, ifall HD:s dom inte kan förväntas ändra praxis på något avgörande sätt? En förutsättning för att någon ska kunna utföra en uppsåtlig handling är att han eller hon varit vid fullt medvetande. En del starkt berusade eller drogade personer befinner sig i ett komaliknande tillstånd.HD:s tolkning kommer att sätta myror i huvudet på domstolar, åklagare, advokater och folk i allmänhet.
Madeleine Leijonhufvud och Suzanne Wennberg
Dessutom betyder uppsåtligt handlande att man ska inse vad man gör och vad det får för konsekvenser. Många berusade mister den förmågan redan långt innan de är totalt redlösa. Det är bara alltför vanligt att de då skadar andra eller andras egendom.
Asp och Ulväng anser sig vara principfasta: den som saknar uppsåt ska inte dömas för ett uppsåtligt brott, även om han frivilligt berusat sig så att han inte fattat vad han gjort. Alla delar inte denna syn. Det uppfattas som förenligt med skuldprincipen att låta den som frivilligt berusat sig ansvara fullt ut för följderna.
Den rohypnolpåverkade mannen som var helt borta när han slog sönder allt i flickvännens lägenhet bör inte skyddas av lagen. Genom HD:s dom kan han inte dömas alls. Något oaktsamt skadegörelsebrott finns inte att ta till.
Det är möjligt att HD:s tolkning tillfredsställer den rättsvetenskap som Asp och Ulväng företräder. Men den kommer att sätta myror i huvudet på domstolar, åklagare, advokater och folk i allmänhet.
MADELEINE LEIJONHUFVUD
professor em. i straffrätt
SUZANNE WENNBERG
professor em. i straffrätt, ledamot av KVA
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar