Julens tankar slog till mitt i natten!

Drömde att jag befann mig liggandes i sovrummet  på Violgatan i Torshälla, allt var tyst men det var jul. Ingen människa mer än jag fanns där, det var ett tomrum omkring mig som skrämde mig. Allt var så pass obehagligt så jag vaknade med ett ryck och insåg att jag fanns i rätt tidsålder och på annan plats.
Men olusten fortsatte så jag blev tvungen att stiga ur sängen trots bara två timmars sömn.
Min olust inför julen befästes redan under 60-talet då det blev osämja runt omkring julklappseländet. Löften bröts och julafton översvämmades av julklappar trots löften om att hålla nere antalet. Dessutom tvingades jag alltid tillbringa julens dagar hemma hos svärmor, det var totalt omöjligt att få stanna hemma eller hos mina föräldrar. I tolv år upprepades detta innan jag tog mitt pick o pack och gick.
Så här efteråt kan jag inte förstå att jag alltid vek mig inför dessa krav. Det är osunt när bara en part i ett äktenskap ska bestämma något så pass viktigt.
Jularna har efter dessa år alltid skruvat sig inom mig några dagar i förväg. När jag fick ny familj så var det bara att försöka att få bort julvåndan så gott det gick. Se till att aldrig dricka alkohol så att man blev påverkad och på det sättet förstöra julen för sina barn.
Det är skönt att kunna se tillbaka och veta att jag aldrig gjorde något dumt på julen så att mina barn har haft med sig detta i sitt minne.

Våndan finns kvar och jag lär nog få fortsätta att leva med den resten av mitt liv. Den här julen ska jag tillbringa ihop med min morbror som är 99 år , vi har aldrig firat jul tillsamanns så det var på tiden.
Han har suttit ensam i så många år eftersom han inte har några barn och ingen annan inom släkten har brytt sig om honom.

Jag vet att han under många år har liksom fått glömma bort att det är jul, han har behandlat julen som vanliga dagar . Är det måndag så är det måndag !
Jag gör ju likadant här hemma hos mig, inga stjärnor eller julgrejor.Ingen gran naturligtvis osv.
Ett enda julkort är avsänt och detta till min äldsta dotter med förslag på att träffas . Enbart hon och jag och att sätta oss ner och försöka tala om det som är så svårt för oss bägge.
Jag hoppas ju naturligtvis på ett svar som är positivt.

Det är många i vårt land som är ensamma på julen och deras ensamhet ökar i takt med att de ser andra fira jul med sina nära och kära.
Ett svårt problem och det finns få mötespunkter för dessa ensamma.
En del tar till spriten medan andra helt sonika tar livet av sig. Jag dömer ingen därför att jag vet hur svårt det kan kännas.

Vårt överflödssamhälle är hårt och kallt för de som inget har!