Sydsvenskans kuturredaktör Raki Chukri talar mest om kulturen i staden men uppsnappar några ord från en tillfällig gäst på Möllan :"”Varför finns det en tiokronorsaffär? Varför ljuger alla och säger att Möllan är eklektiskt, när det bara är äckliga oljefatsskimrande presentartiklar i porslin som en före detta civilingenjör från Gaza tvingas sälja.”
Staden innehåller sedan 70-talet allehanda åsikter om vad Malmö är för stad och stadens affärer återspeglar liksom alla krogar att det är en stad med många olika kulturer sida vid sida.
Bovar av alla slag fanns under alla mina 26 år där, rånarligor, svarthandel,porrklubbar, svartkrogar osv.
Inte ens inne i kyrkobyggnader fick man vara ifred för de kriminella. Min svärmor och min fru blev bestulna på sina handväskor i Fosie kyrka.
All vår tvätt försvann i Rosengård när den hängde på tork. Vi blev av med minst 20 cyklar under åren osv. Men värst var det som jag tidigare har skrivit om, mordbränder där man blev innestängd med sina barn!
Nå , sånt här kan nog hända i vilka städer som helst men åtminstone jag tyckte till slut att det blev "för bra"! Jag har nu bott snart åtta år i en förort i Stockholm , Hökarängen som förr kallades för "krökarängen"! I åtta år har allt varit frid och fröjd, inga rånförsök, inga bränder, ingen stulen tvätt osv.
Trivseln har infunnit sig. Hela min gata är bebodd av nästan bara människor från andra länder,inget bråk alls. Vänlighet och ingen fylla!
Men det finns en skillnad mot Malmö, de flesta på denna gata har arbete och försörjer sig. Deras barn går på förskolorna och man ser inte några "drivande" barn under skoltid.
I Rosengård var det alldeles för mycket av negativa händelser under de år jag bodde där och det är detta som bla. Fredrik Ekelund försöker få ett grepp om i sin stad Malmö.
Hans mångåriga arbete med ungdomar i just Rosengård har gett honom en inblick som få andra kuturarbetare har.
Nu får han skit för detta av andra som knappt har satt sin fot där (undantaget Kristian Lundberg som bodde på tvärgatan bredvid där jag bodde).
Om man skalar bort Kristians Lundbergs klasskampsteorier så har han liksom jag pekat på att Sverige som nation inte har fört en bra politik mot de som kommer hit från andra länder.
Ett samhälle som faktiskt redan från början sätter de svaga i ett utanförslandskap de inte förmår att ta sig ut ur begår ett stort fel.
Redan från början när man anländer till vårt land så måste det upprättas ett kontrakt mellan de anlända och staten Sverige. Arbete och språkstudier måste kunna erbjudas liksom att de nyligen anlända måste lära sig våra lagar och regler.
Man kan omöjligt komma hit och kräva att våra lagar ska skrivas om så att de passar dem. Vi kan inte tillåta tex halalslakt vilket är djurplågeri.
Barnen som går i skolan måste följa de regler som råder där. Ska man lära sig simma då är det detta som gäller och man kan inte hålla sina barn hemma från skolorna för ditten och datten.
När Malmö hade fått för många invandrare då måste också övriga Sverige ställa upp med boende och arbete. De som kommer hit kan inte ställa ultimata krav på att bo i Malmö bara därför att deras kusin råkar bo där!
Om alla de kulturarbetare som för en diskussion kunde försöka förstå att det är politiken som har felat , inte huvuddelen av de enskilda människorna som har kommit hit. Rötägg finns bland alla grupper i befolkningen men just i Malmö har genom den politik som förts också möjliggjorts att unga har kommit med i kriminella gäng.
Den förföljelse vi har sett av Malmös judar är också ett fenomen som nog kan tillskrivas snedbalansen i stadens befolkning. Klartext borde användas istället för kommunalrådet Reepalus konstiga omskrivningar.
Det är främst folk med rötter i mellanöstern som ägnar sig åt dessa otäcka påhopp och hot mot judar!
Fredik Ekelund känner av ickekulturens folk och deras uppfattningar över läget i staden. Alltså "den vanliga" medborgaren med många gånger arbetarbakgrund. När jag arbetade på stadens olika sjukhus så mötte jag också ett gryende avståndstagande från den politik som regering och riksdag ihop med Migrationverket verkar för.
Människor som har varit "vänster " i hela sitt liv röstar på SD i stor omfattning i hela skåne. Är det inte dags att försöka förstå dessa människor utan att utmåla dem som nazister? Är allting verkligen så bra med den politik som har förts?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar