Mogen ålder?

Ja, jag har inte så många år kvar till 80 om jag överlever. Mina gener ser ut att vara på rätt sida,många av mina släkingar har uppnått hög ålder. Flera har blivit över 100 år!
Sitter och tänker på hur livet har sett ut och det är inte alltid så vackert precis.
Med facit i hand så finns det en hel del som jag hade velat gjort annorlunda. Men , man är ibland fånge i sig själv och förmår inte titta på sig själv utifrån utan handlar dumt!
 Många beslut hade kunnat givit mig en annan framtid och liv. Förmådde inte tänka längre än näsan räckte. Alkoholen var ju en ständig följeslagare från 15 års ålder och den förmörkade hjärnan många, ja , många gånger.
Om jag skulle önsketänka så borde jag från allra första början valt bort all form av alkohol men så blev det inte.Jag tillhör den typ av människa vilken upplevde ruset som en befrielse på alla sätt. Detta är ju en av de mycket farliga vägarna in i att dricka för mycket och för ofta.
Alkoholen är ju ingen befriare,tvärtom förslavar den oss!
När kärleken till alkoholen blir större än kärleken till sina medmänniskor då kan det bara ge elände på många sätt.
Visst fanns det många perioder där livet fungerade bra och många tillfällen till lycka tex ens barns födelser och liv.
Många resor till andra länder med fina upplevelser tillhör också den ljusa delen av mitt liv.
Allt är ju inte nattsvart i människors liv.
Det är ju meningslöst att sitta och ångra något och bli bitter. Det är ju feltrampen i mitt liv som har skapat den person jag är idag med massor av livserfarenhet.
Livserfarenhet är dock svårt att hjälpa andra människor med, de gör om de fel man har gjort själv tyvärr. 50% av alla äktenskap går i kras redan tidigt i deras liv. Ofta med två barn vilka är under sju år!
Kärlek och samlevnad är svårt och det går inte att tvinga en annan människa att älska hur mycket man än skulle önska detta.
Skilsmässor kan dock se så olika ut och det har ju jag själv erfarenhet av.
Den hårda är ju när den ena parten deklarerar att "barnen är mina" och gör allt för att sabba umgänget.  Det kloka är ju att man inte skiljs som djupa ovänner utan ser till för barnens skull att kunna tala med varandra och göra det bästa för de gemensamma barnen.
Hat är det sämsta som kan komma mellan två personer vilka har älskat varandra.
Ska ens barn uppleva glödgat hat mellan sin föräldrar då blir de skadade för livet.OCH det är enbart föräldrarnas egoistiska hållning som för barnen till att må dåligt. Kanske resten av sitt liv?
Själv har jag sedan snart sju år levt i en familj med barn som växer upp och jag har inget att klaga på. Visst är det stök och gnissel med uppväxande barn men vad vore livet utan barn? Men vi har löst vårt liv genom att leva särbo och det är en utmärkt lösning.
Som pensionär har jag på "gamla" dar haft tur som får uppleva detta. Kärlek kan se olika ut men jag kan direkt säga att vi är unika som aldrig har grälat med varandra under de här åren. Vi lyssnar på varandra och accepterar de skillnader det är mellan oss i allt från ålder till åsikter.
Detta är en lärdom jag lärt mig tack vare alla de år som gått.
Tack Kära Anne för de sju år vi nu haft! Vi får se till att det blir sju år (minst) till!
Som jag sa,kärlek kan se olika ut mellan människor!