Antidemokratiska tankar och rörelser!

Efter att ha fått ett inlägg från en "vänstertroende" så började jag snurra runt på olika sidor ute på internet. Allt från kommunistiska enskilda sidor till partisidor samt div. "patrioter" och nationalistiska sidor.
Det som slår en på en gång efter denna genomgång är att de är så lika i sitt sätt att se på världen.
Ett totalt svartvitt tänkande som för mina tankar tillbaka till 20- 30-talets Europa. Särskilt Tyskland och de antidemokratiska krafterna där !
Där urartade alla möten till stora slagmål med våldsam förstörelse och hat !
Där fanns ingen polis som gick emellan utan de lät dem hållas eller så deltog de själv på den reaktionära sidan.
Läste nyligen en bok om Hitler ,det har kommit ett par intressanta på senare tiden. Där ser man hur manipulerade vi har varit i synen på Nazisterna såsom ett allt igenom borgeligt högerparti på yttersta kanten. I verkligheten var det rätt av dem att kalla sig "nationalsocialister"!
Deras politik var i de flesta fall en "folkhemssocialism" som Per Albin nog hade sneglat på.
Att vara arbetare i Tyskland då innebar stora fördelar med alla de fördelar som det tog många år innan SAP i vårt land kunde genomföra. (Pensioner,barnbidrag,gratis sjukvård etc)

Så dolde Hitler sina planer på krig och judeutrotning, skickade ut en testballong då o då för att se hur folket reagerade.

När polisen här i Stockholm verkligen ser till att inte "vänstern" kommer ut till "nationalisternas" demo ,då anklagas de för att ha stoppat en demokratisk manifestation.
Vi som har minnet i behåll kommer ihåg förra årets "demokrater" och hur de gick fram med allt från bränder till att slå andra på käften! Folket därute tyckte att "vänstern" var värre än nationalisterna! Då är det rätt av polisen att skilja grupperna åt för att undvika samma kaos igen.De sköter bara sitt jobb!
"Vänstern" sätter fälleben på sig själv med sina resonomang utan att för en sekund begripa detta!

Samma synsätt ser jag överallt på dessa bloggar och sidor. En slags religiös fanatism som skymmer sikten från verkligheten. När man börjar kalla regeringen eller polisen för en massa epitet som för tankarna just till 30-talet, då har man försvunnet in i en värld som inte finns.

Varför reagerar framförallt ungdomar så här? (Att det alltid kommer att finnas enstaka äldre (mest män) som håller fast vid extrema synsätt beror nog mest på ett psykologiskt fenomen som finns inom dem själv.)

Vad gäller unga så har jag själv varit med om det här. Man blir frälst inom en grupp likasinnade och ofta utövar man grupptryck på varandra. Sen finns det en stor portion religiös anda där man tror på en "guru" tex Mao eller Lenin! Man förgyller upp hur det skulle kunna vara i ett annat samhälle och betraktar det samhälle man lever i med avsky. Allt blir svart o vitt!

Den dag när detta självpåtagna ok lyftes från ens axlar och man återkommer till ett kritiskt tänkande i ett fritt samhälle då känner man att man lever igen.
Då kan man inte förstå hur man låste in sitt liv i denna förljugna värld som all fanatism är vare sig det är religion eller politik eller någon annan form av fantasteri!

Det är lätt som ung att dras med, ens sinne är så mottagligt då och många ser orättvisor runt om i världen. Då är det lätt att gå fel om man råkar i händerna på några som är skickliga att övertala och erbjuda kamratskap.

Marx hade rätt i en sak i varje fall och det är "att man ska lära sig att tänka själv"!