Farfar Ingvar avled igår kväll stilla efter en tids sjukdom. Ja så brukar det stå i dödsannonserna men ibland missar man nyanserna! Farfar Ingvar var en unik man som var utövande kristen men de flesta tänkte nog inte på detta för han prånglade verkligen inte sin tro på någon annan. Han var en lågmäld mycket bildad man som hade massor av färdigheter. Han var i yngre dagar en mycket duktig målare, han var musikalisk, och mycket påläst i de flesta ämnen! Jag har i mitt minne en väldigt speciell sak,min dotter ville döpa sig vid elva års ålder och ville att Ingvar skulle komma ner.(Han var inte biologisk farfar till henne)
Ingvar gjorde den långa resan ner till oss i Malmö och var med på dopet där han talade så fint till henne samt överlämnade en egen liten minnesbok till henne.Den hade han från pärm till pärm fyllt med eget material, den är så fin och är ett minne för livet för min dotter.
Nu har han fått ro och det är både sorgligt men samtidigt skönt,han var så dålig sista tiden.Mina tankar går till hans hustru sedan över 60 år,det är svårt att bli ensam efter så många år och jag hoppas att hon har ork att genomföra sina önskningar!
Bilden är på min son och hans kära farfar!
Inlägg
4 kommentarer:
Ibland kommer doden som en lattnad, men aldrig for familj och vanner.
For dem ar den alltid nagot forfarligt, aven da den ar vantad.
Den ar trots allt sa abrupt, den gor oss tomma. Den ger oss saknad.
Senare, langt senare kan vi borja tanka pa de for lange sedan avlidna pa ett annat satt. Men det tar sin tid innan vi kan minnas dem utan att grata, om ens nagonsin.
Sakanad visar att vi haller av dem.
Nu har det börjat bli allt för ofta det är dödsfall i min släkt och bland vänner men det visar bara att man själv har nått mogen ålder!
Aldern inverkar naturlgtvis, men jag kan beratta om ett ar for kanske 15-20 ar sedan,da DD och jag fick ett meddelande varje manad om att nagon vi kande hade dott. Det forsta meddelandet kom i borjan januari, och det sista i november. I december det aret undrade vi vem som stod pa listan, men da var det slut for den gangen.
Det var ett mycket otrevligt ar.
Det förstår jag, det finns nog aldrig någon som uppskattar dödsbud egentligen.Ska väl vara någon sniken jävel som vill åt pengarna då förstås!
Det gäller i alla fall att göra det bästa av det liv man har!
Skicka en kommentar