söndag, juli 10, 2016

Vänsterpartiets blå dunster!

Ulla Andersson  är vänsterpartiets ekonomiska "språkrör"!
I dagens Svd får hon en helsida  i papperstidningen men tyvärr kan jag inte länka till denna artikel eftersom bara betalande pren kan läsa den.
Men i stora drag berättar hon att man ska klämma dit de med goda inkomster samt införa förmögenhetsskatt för alla med 5 miljoner i förmögenhet. Landet slits isär säger hon. Fattiga blir fattigare.
Ny typ av bankskatt vill hon genomföra men att sedan bankerna höjer avgifterna för oss vanliga bankkunder berättar hon ju inte. Man tar alltid igen sina nya utgifter och det drabbar alltid oss vanliga fattiglappar värst.
Hur en riksdagsman kan undgå att berätta varför landet slits isär är ju märkligt. Vi har ju tex dessa idag 40.000 unga som kostar ca 60.000 i månaden per individ och det är ju inte de unga födda i vårt land som det handlar om.
Vänsterpartiet är ju om något parti oerhört skyldiga till denna vettlösa politik och VILL ha ännu mer av den om de fick sin vilja igenom.
Sverige har ådragit sig så stora kostnader med denna felaktiga politik så det kommer att drabba befolkningen i många år framåt.
Vänsterpartiets övriga politik är bara en återvändsgränd och vi behöver bara se hur deras partivänner i Venezuela har störtat sitt land ner i armod.
Socialismen kan te sig lockande för många i all sin populism , enkla lösningar i svart och vitt. Ungefär som deras kusiner på den socialistiska bruna sidan.
Partiledaren påstod att moderaterna nu låter som SD och vilken darr pastor Sjöstedt hade i rösten när han sa detta.
Att moderaterna under sin nya ledare har återkommit till verkligheten är ju bara ett friskhetstecken för detta parti.
Att då köra med den gamla kletningen med SD visar ju bara hur detta vänsterparti totalt har avlägsnat sig från den verklighet som vi andra dödliga har att leva i varje dag.

Att komma dragandes med sitt snack om kapitalismen och USA-imperialismen blir bara larvigt. Ordbajseri har varit detta partis signum i alla år.
Jag har inte dåligt minne utan kommer ihåg vad "mitt" parti på sin tid hävdade. Var ju medlem i många år.
De har i sak samma inställning idag som på 60-talet. Tron på socialismen finns där hur tokigt det än har visat sig gå i andra länder som försökte sig på detta elände.

Robert Almqvist skrev på Facebook :
Tänkte att det vore trevligt att ge oss på firman en semesterbonus i juni. Så det gjorde vi. Sedan frågade jag vår revisor hur mycket skatt som skulle in. Svaret blev att vi för varje 100 kronor vi tog behövde vi betala 164 kronor till skatteverket. "Ja, Sverige är ju inget skatteparadis direkt" var hans kommentar.
Som arbetstagare ser man kommunal och statlig skatt. För att få 100 kronor om man ligger över brytpunkten för statlig skatt och värnskatt måste man få över 220 kronor i lön före skatt om man skattar i Stockholm, eller 250 kronor om man bor i Munkedal. Ovanpå det betalar vi som arbetsgivare 31,42 procent på bruttolönen i arbetsgivaravgift, en skatt som finansierar föräldraförsäkringen, pensionssystemet med mera.
Vi får alltså själva behålla 38 procent av vad vi betalar - resten går till de offentliga utgifterna. I Munkebo hade det blivit 32 procent... Jag skulle kunna bli riktigt gnällig och säga att om vi tar våra 100 kronor och köper en konsumtionsvara går ytterligare 20 kronor till staten i moms och resten är jobbskapande handel.
Min erfarenhet är att många med hjärtat till vänster inte har en aning om hur mycket skatt vi betalar i Sverige. Och definitivt ingen som helst förståelse för tanken att om vi fick behålla 50 kronor mer skulle vi förmodligen köpa produkter och tjänster för dem - vilket betyder mer produktion och riktiga arbetstillfällen i stället för artificiella jobb där hela lönen betalas av stat och kommun.
V och S pratar om vinster i privata välfärdsföretag och ignorerar det sanslösa slöserier i offentligt driven verksamhet. Man kritiserar jobbskapande kapitalister som skapar 1000-tals arbetstillfällen, men inte offentliga organisationer såsom Arbetsförmedlingen vars handläggare förmedlar en handfull riktiga jobb var per år.
Vi hör om och om igen om myndigheter och förvaltningars slöserier, om obefogade "utbildningsresor" och ineffektivitet. Och dessa jobbskapande politiska initiativ som kostar enorma belopp. Statistiken visar att i stort sett inget program, oavsett vilken politisk majoritet som initierat, ger några som helst långsiktiga resultat.
Men V tror att svaret är att höja skatterna?
Hur historielöst är det? Hur oansvarigt?




Inga kommentarer:

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<