tisdag, januari 24, 2012

Kulturvänstern!

Första gången jag började på allvar fundera över vänsterns grepp över kulturlivet och om snedbalansen detta förde med sig var den vansinniga debatten om Beethoven var revolutionär eller ej. Diskussionen om detta uppstod i Maos Kina men det dröjde inte länge förrän  samma diskussion uppstod i Sverige och då framförallt i Gnistan(SKP)!

Nog för att jag, även om jag var arbetare, inte riktigt varken bejakade dansband eller smörpop utan föredrog jazz,  klassiskt och rejäl rockmusik så kunde jag inte ansluta mig till några ståndpunkter om att musik var klassbunden!
Överhuvudtaget hade jag mycket svårt för den sk proletära konsten vilken skulle genomsyra snart sagt allting på 70-talet. Den var ofta både vulgär och tråkig. Inget spännande kom fram utan man körde ett visst givet mönster. Fria Proteatern bröt i viss mån mot detta och kunde stundtals framföra rolig teater med fina sånger.
Ja, de var så pass bra så de fick inte vara med på den sk Tältturnén där man skulle vara renlärig och helst vara boende i Göteborg!

När så Oktoberförlaget och skp började att intressera sig för den svenska folkmusiken med framstående spelmän så kom genast beskyllningar från den tidens "övrig kulturvänster" om skp:s bruna fläckar i fanan osv.
Man spelade in Pete Seeger, Torsten Föllinger, Emigrantvisor, Förbjudna sånger från DDR osv  men "tidningsvänstern" spolade oss.
När man idag påstår att den Maoistiska vänstern behärskade kulturen så stämmer inte detta. De flesta var då som nu närstående vänsterpartiet eller sk allmän vänster! (Rödvinsvänster)

Ofta försöker man framställa sig som moraliskt (högt-) stående över andra människor och "finare" men jag minns ju deras spottloskor redan på 70-talet.
Idag delas det ut samma slag av spottloskor tex så får Johan Lundberg på Axess magasin sin beskärda del, se här:

"Ullgrens artikel utgör på detta sätt ytterligare ett tecken på att Bengt Ohlsson är någonting på spåren. Hennes sätt att resonera om dem som har kritiserat den världbild som hon och så många andra skribenter på de stora dagstidningarnas kultursidor företräder, har vi mött många gånger förr. Själv har jag på de stora kultursidiorna, när jag har fört fram åsikter som ligger i linje med min politiska hemvist någonstans mellan Maud Olofssons, Per Ahlmarks och Kjell-Olof Feldts blivit försedd med invektiv som "ärkereaktionär", "nyliberal", "mörkblå", "stockkonservativ", "galen", "konspirationsteoretiker", "dyngspridare", "giftspridare", "högerreaktionär", "feministätare". Jag har av de skribenter, som Ullgren tycks uppfatta som en garant för det civiliserade samtal som nu Bengt Ohlsson utmanar, förknippats med "oktoberfester", "punschverandor", "stärkkragar", "USA:s kristna höger"; jag har jämförts med såväl nazister som fascister; fått höra att jag är "obehaglig", "argsint", "gubbig", "grälsjuk", "gnällig", "kvinnohatare". Och så vidare..."


När jag var nere på slussdemonstrationen så talade naturligtvis Stalinkommunisten Sven Wollter inför "massorna" och en sånggrupp sjöng om Stockholms fattiga, vad det nu hade med slussen att göra? Jag kände stark olust och gick hem!


När kulturvänstern mer eller mindre tagit över slussenprojektet som sitt "kultur(slags)mål" , ja då var det kört för de som hittills hållit i frågan. Kunniga arkitekter som kan frågan på sina fem fingrar mer eller mindre försvann i mediebruset från kulturvänstern. De sätter sig på de frågor som passar dem och i stort sett är det samma individer man kan se i det upprop de publicerade som det var på 70-talet.( Bengt Ohlsson klämde hårt på den ömma punkten och det tog ju naturligtvis hus i helsike)


De är som suggan som ligger ihjäl sina kultingar , med stånk och stön!


Björntjänster kallas det också och det är synd om de som höll i slussmanifestationen att de var så naiva och släppte in denna vänster! 


Såsom arbetarklass så har jag under alla år från 60-talet och framåt mött   förakt från en hel del av denna kulturvänster, man blir betraktad som nästan mindre vetande och avfärdas med en axelryckning.
Dagens vänster består ofta av en mycket vältalande intelektuell elit och detta tycks aldrig förändras . Barnen deras tar vid där föräldrarna faller av pinnen.
De anser att vi som inte begriper något ska hålla truten . Vi ska uppfostras eftersom de begriper bäst!
Dessa skikt av befolkningen har alltid talat i arbetarklassens  namn, det är dags att ta ifrån dem denna självpåtagna rätt!

Inga kommentarer:

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<