Ja, vad är det egentligen? Saknad eller vetskap om att aldrig mer få sätta sig ner med den personen eller för all del djuret som avlidit.
Människor reagerar så olika ofta pga av vilken tro (eller icketro) de har. I mitt forna yrke har jag sett och upplevt många människors död. Buddister vilka inte sörjde utan framhöll att farfar hade fått komma till en bättre tillvaro. Kristna som var övertygade om att mor hade fått komma till himmelriket.
Sedan har vi de icketroende som ser allt i svart, även de som ligger för döden. Snart är allt slut!
När mina föräldrar avled, med en hel del år mellan sin död så kände jag ingen sorg. Mest förvåning och lättnad att min plågade far fick äntligen dö.
Med min mor var det annorlunda eftersom hon så tydligt mer eller mindre kände avsky för mig.(Bortbytingen som hon sa när jag var nyfödd)
Senare i livet så påstod hon alltid att jag blev mer o mer lik min farfar som "var en jävla gubbe"!
När hon dog på juldagen och jag på julafton tvingats att höra en lång stund hur eländigt dålig hennes son var, hon talade med min fd hustru inte med mig, då kändes det skönt att hon dog.
Sorg kan man känna över de som lever på ett sätt som nästan är värre ibland. Människor man har stått oerhört nära som bara försvann! Skilsmässor ger också stor sorg för de flesta men på olika sätt. Tomheten efter att man flyttat isär kan ju kännas precis som när någon nära har avlidit.
Jag känner också sorg över hur världen ser ut med de fanatiker som förstör och mördar. Överhuvudtaget all förstörelse ute i naturen med kludd och sönderslagna ting. Jag kan känna sorg över hur slussen i Stockholm långsamt förstördes därför att mäktiga intressen ville riva och bygga nytt!
Samma sorg kan jag känna när jag passerar Sergels torg och minns hur det såg ut en gång i tiden innan de rev allting. Hela den stadsdelen hade kunnat vara ett paradis idag om man varsamt hade renoverat.
Sorg är ju en inre känsla men den får aldrig ta överhand så att man inte kan leva sitt liv på ett bra sätt.
Man måste kunna fortsätta att skratta och uppleva det är som är fint i livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggarkiv
-
▼
2016
(391)
-
▼
april
(35)
- Chefredaktören har fel!
- Den här artikeln är för viktig för att döljas!
- Vax Records gör en stor kulturgärning.
- Mobbing i politiska kretsar!
- Ytlighetens triumf!
- Håglöshet och tankar om nutiden!
- Säpo har fått mer arbete att göra!
- President Erdogan!
- Uselt stöd till de utsatta!
- Skogen i Sverige förstörs av hitresta tiggare!
- Sorg?
- Sverige är ett underligt land!
- När livet vänder!
- De stannar och tar striden!
- Kort blogg!
- Fittja och Botkyrka!
- Jag är rädd för illasinnade bakterier, är inte du ...
- De som valde Kaplan!
- Dubbelspelet!
- Min reaktion på vårbudgeten!
- Välfärdslandet är på ett sluttande plan!
- De tio miljarderna är ofinansierade!
- En text av Roberto Saviano, för viktig för att fö...
- Piska och morot!
- Jag gillar verkligen jazz!
- Och detta händer i det "upplysta" Sverige!
- Jehovas vittnen!
- I Sverige ska tydligen inte all kriminalitet bekäm...
- ICA i Farsta!
- Vad är det för fel på svenska domstolar?
- Öppet brev till SL:s ledning och landstingets poli...
- Herr Gustavsson är död!
- Idag tänkte jag tankar som jag inte gjort på många...
- Inga Lantz fd riksdagsledamot vpk!
- Ubuntu + Windows?
-
▼
april
(35)
SiteMeter
Annonser
Anpassad sökning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar