Neuding möter: Gabriel Heller Sahlgren. I intervjuserien "Neuding möter"
träffar SvD:s ledarkolumnist Paulina Neuding varje månad en person som
av olika skäl är intressant. Intervjun görs utifrån de värderingar och
åsikter som SvD:s ledarsida står för, vilket märks på frågorna som
ställs.
Ross gymnasium skulle lyfta Tensta. Nya pedagogiska
idéer med fokus på IT, hämtade från skolor på Long Island, skulle vända
resultaten i ett av Sveriges mest utsatta områden.
I stället tvingas Ross Tensta Gymnasium att stänga, efter beslut från
Skolinspektionen i början av månaden. Skolmiljön har varit stökig och
hotfull, lektionerna kaosartade.
Gabriel Heller Sahlgren suckar djupt när Ross Tensta gymnasium kommer på
tal.
– När det gäller områden som Tensta finns det en beprövad,
evidensbaserad metod: Traditionell, lärarledd undervisning, som innebär
att elever förväntas lära sig baskunskaper, göra sina läxor och komma i
tid. Och det är dessa beprövade metoder vi måste använda just i områden
där eleverna annars riskerar att gå under.
I stället importerar man en progressiv idé från ett medelklassgetto i
USA och försöker applicera i Tensta av alla ställen – utan någon som
helst grund i forskningen.
Borde man ha insett att Ross-pedagogiken inte skulle fungera i Tensta?
– Utan tvekan. Man hade inte ens behövt kontrollera resultaten från
Ross-skolor specifikt. Det fanns kognitiv psykologi och hjärnforskning
som skulle tala om att metoderna inte skulle fungera.
– Och därutöver finns det alltså omfattande forskning kring effektiv
pedagogik i områden med underprivilegierade elever. Där är resultaten
solklara.
Gabriel Heller Sahlgren forskar på skolfrågor på
London School of Economics. Avståndet till den svenska skoldebatten är
ingen nackdel. Skolfrågor domineras av vänsteridéer, menar han, och
detta är mest utpräglat i Sverige.
– De här idéerna kommer från USA och England, men typiskt nog
annammas de betydligt mer i Sverige. Engelsmännen undrar ju om vi i
Sverige är galna.
Du talar om att skolan i Sverige präglas av "progressiva" idéer – vad innebär det konkret?
– Progressivismen slog igenom med 68-rörelsen och bygger på teorier
om att hierarkier är farliga, och att elever egentligen bär all kunskap
inom sig. Det går tillbaka till Rousseaus idéer.
– Konkret har det inneburit elevledd undervisning, att elever får
söka efter kunskap själva, och till och med själva avgöra vilken kunskap
de överhuvudtaget ska söka. De förväntas ha en åsikt om varje led i
undervisningen.
Hade 68-generationen fel?
– Ja, tveklöst. Man hade fel när man viftade bort traditionell
kunskap som oviktig. Och man hade fel i sin syn på barns och ungas
lärande.
– Kravlöshet ställer paradoxalt nog krav som unga människor inte är
mogna att hantera. Elever kan inte sätta upp egna kunskapsmål. Det
framgår inte bara av skolforskning, utan av psykologi och
kognitionsvetenskap.
68-generationen drog också fel slutsatser av
historien, menar Heller Sahlgren. Man antog att nazism och fascism hade
kunnat uppstå för att det överhuvudtaget fanns auktoriteter. Den gamla
skolan var inte bara ineffektiv, den var farlig, menade man.
– Man började tala om "21st century skills" – att skolan ska lära ut
sådan ny kunskap som är relevant på 2000-talet. Eftersom de progressiva
velat bryta med det gamla betraktas traditionell kunskap med skepsis.
Det har rent empiriskt visat sig vara fel, menar Heller Sahlgren.
– Ju snabbare allt snurrar, desto viktigare blir baskunskaper som matte, språk och naturvetenskap.
– Ett datorprogram är ju förlegat efter tre år. Vad var det
viktigaste du lärde dig i skolan – den tidens ordbehandlingsprogram,
Word perfect, eller baskunskaper?
Om pedagogiken och skolpolitiken domineras av vänstern – vad gör högern?
Långt ifrån tillräckligt, enligt Gabriel Heller Sahlgren.
– Som skolminister lade Jan Björklund stor prestige i att införa
betyg i sexan – men vad spelar det för roll om lärarna sätter betyg på
sina egna elever?
Varför är det fel?
– Därför att lärarna har incitament att sätta högre betyg, eftersom
det får deras arbete att framstå i bättre dager. Och föräldrarna har
incitament att ringa och klaga på läraren när barnet kommer hem med låga
betyg. Det innebär att eleverna får bättre betyg än de förtjänar.
– Det är ett system som som har lett till betygsinflation. Det bjuder in till korruption.
En annan reform som Alliansen lade stor prestige i, lärarlegitimationerna, är i bästa fall ett slag i luften:
– Med det har man enbart slagit fast att alla lärare ska ha gått en lärarutbildning som vi vet är undermålig.
– Det kommer inte att hjälpa, det är rena fantasier. Det kan mycket väl göra mer skada än nytta.
Än märkligare, menar Heller Sahlgren, är att borgerligheten införde
ytterligare progressiva idéer i läroplanen. Regeringen Bildt ökade
elevinflytandet genom läroplanen 1994, och Alliansen gick steget längre
2011.
– Och då tillkom även en skrivning om "entreprenöriellt lärande".
Det skulle vara borgerligt då?
– Förmodligen, men det är rent flum.
Vilken skillnad gör vinstfrågan?
– Det går inte reducera skolans problem till en fråga om vinst.
Ickevinstdrivande skolor har till exempel visat sig ha mer
betygsinflation än vinstdrivande skolor. Det är pedagogiken som är
avgörande.
– Engelska skolan i Sverige är vinstdrivande, men har stått emot
progressiva idéer. Att läsa Skolinspektionens rapport därifrån är helt
hårresande. Skolan får kritik för att eleverna inte får vara med att
bestämma grunderna för undervisningen. Trots alla år med borgerlig
regering.
Så vad bör man göra? Gabriel Heller Sahlgren återvänder till vikten av att granska forskningen.
– För det första måste vi erkänna att vi har en kunskapskris i den
svenska skolan, och i en kris är det inte läge att testa nya obeprövade
metoder. Man måste utgå från forskningen. Ofta införs pedagogik där inte
bara teoribygget galet, man sjösätter nya metoder utan att ha prövat
och utvärderat dem.
Bör alla skolor återgå till traditionell undervisning?
– Jag tycker inte man ska tvinga alla skolor att tillämpa hierarkiska
metoder. Jag är inte emot innovationer, men de metoder vi tillämpar
måste testas först.
– Samtidigt skulle Skolinspektion kunna fokusera på de mest
underpresterande skolorna, och tvinga dem till reformer som man vet
fungerar.
Vad kan föräldrar göra för sina egna barn?
– Sätt dem i skolor som försöker stå emot progressivism. Det är det som har stöd i forskningen.
Paulina Neuding är journalist och jurist.
paulina@magasinetneo.se
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggarkiv
-
▼
2016
(391)
-
▼
februari
(36)
- "Arbetarledaren" Palme!
- Islamisterna i Turkiets ledning ljuger!
- Tiden och historien förändrar mycket i synsättet!
- Det finns många som inte vill veta sanningen!
- Det är ett nöje att laga mat! (Fortfarande)
- Östra delen av Tyskland (fd DDR)
- Ett motbjudande spel för gallerierna av Sverige!
- Länk till Penelopebilder!
- Vadå? Bostadsbrist?
- Några namn fladdrade förbi i Kjell Albins debattar...
- Ordet till Kjell Albin Abrahamson
- LÄS en klok man som varit med ett tag!
- Det här är alldeles för viktigt för att döljas gen...
- Till Sveriges Kurder och Turkar!
- Är Sverige USA:s lillasyskon?
- Världen är sig lik!
- Turkiet som ett exempel!
- Lotta Lundberg sprider myter!
- Vi ser på världen och Sverige med olika ögon!
- En person mördad igen på ett asylboende!
- En djurrättshaverist talar!
- Revolutionärerna blev professorer!
- Nätet och dess huliganer!
- Försvara rätten till att vara kristen!
- Jag läser dagens Svd!
- Slå sönder, bränn upp, hota andra som gör sitt jobb!
- Hur en stads medborgare blir delaktiga i brottslig...
- Vårdbiträde Högrelius!
- Lägre löner för invandrare?
- Ny modern tvättstuga!
- Ett Sverige som växer!
- Älskad skådespelare?
- Idag lovar socialister guld , imorgon blir det så ...
- Gottebutiken Sverige!
- Låt polisen sköta om pöbeln!
- Girighet och avsaknad av ideologi!
-
▼
februari
(36)
SiteMeter
Annonser
Anpassad sökning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar