Konstigt nog så kan jag inte låta bli att kolla dagens döda i tidningen, inget nytt i mitt liv alls om någon trodde det.
I alla år har jag kollat och kollat. Det dyker alltid upp någon som jag kanske trodde var död sedan många år eller så dyker jag rakt på någon jag känt. Då uppstår alltid samma förvåning, oj då, har den här gamla polarn dött. Oj , henne kände jag en gång i tiden!
Det är så många i mitt liv som är borta nu så jag har tappat räkningen totalt.
När min morbror förlorade sin bästa hjälp i hemmet , Grazyna , då tappade denne hundraåring fotfästet. Hans sorg blev så djup så jag märkte att hans lust till att fortsätta leva blev svår för honom.
Själv minns jag alltid hur min mamma dagen före sin död odugligförklarade mig och skymfade mig på det grövsta, sådant glömmer man aldrig!
Döden är tudelad att tänka på, många gånger i mitt liv har jag längtat efter att få lägga mig ner och somna för gott.Andra gånger kan jag vakna på nattens sena timmar och känna stark ångest över att behöva dö. Detta började jag redan med som litet barn kommer jag ihåg. Idag så ser jag flera annonser med människor som alla var yngre än jag när de avled.
Då kommer räkneverket igång i hjärnan, aha, du är sjuttiotre år gammal, hmm hur många år kan du ha kvar? Får du vara frisk eller blir du snart som damen du såg på tunnelbanan vilken skakade så hemskt på sitt huvud hela tiden?
Förr gjorde jag som ensamma mammans far, gick till skåpet och tog en hutt för de döda.
Idag när jag inte har dessa vanor så måste jag uthärda de dystra tankarna !
Tänker ofta på alla människor som lever i otrygga länder där en granat när som helst kan slå ner eller när IS närmar sig med sina dödspatruller. Hur står de ut? Fel, de står inte ut utan måste ta till flykten för att klara sig.
Europa och världen i sin helhet förmår inte handskas med hela detta stora problem på ett vettigt sätt. Om hela världen sluter sig , vart ska de då ta vägen?
OCH, varför försvarar inte hela världen dessa befolkningar mot inkräktarna som med koranen i handen och vapen i den andra handen mördar de som kommer i vägen?
Ibland när jag arbetade bland gamla och sjuka på långvården så fanns det många som sa till mig att de önskade att dö. Varför frågade jag då och fick ofta till svar att då skulle de slippa den hemska världen!
Ibland är jag böjd att hålla med!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggarkiv
-
▼
2015
(334)
-
▼
augusti
(25)
- Nej till hat och hot!
- Adjö Norton del 2!
- Microsoft och Norton!!!
- Stefan Sauk tar till orda!
- Ge aldrig upp!
- Burn baby, burn!
- Jag borde inte läsa dödsannonserna!
- Det är dags att damma av insamlingsbössorna igen!
- Ynkliga människor!
- Religiösa kläder från vilken ålder?
- Om!
- Falska politiker?
- Finns det några grävande journalister?
- Åsiktspolisen finns i alla läger!
- Är det samma fenomen idag vad gäller våldet i vår ...
- Skilda världar!
- Jag är FÖR tryck och yttrandefrihet!
- Ett sorgligt öde!
- Morgonandakten ställer frågor!
- Malmö är en stad med problem!
- Malmö , en stad med många ansikten!
- Medlem i vänsterpartiet! (K)
- Vågorna går höga om SD! (Som vanligt)
- Badet i Grisslinge två dagar i rad!
- Stålverket i drömmarnas värld!
-
▼
augusti
(25)
SiteMeter
Annonser
Anpassad sökning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar