Ett nytt liv efter långvården!

https://youtu.be/XmhJUMzAtjs

Jag kastade alltså in handduken vad gällde min anställning på Värnhems sjukhus. Min yngsta dotter gick på Björkhagens förskola några steg ifrån vår bostad på Disponentgatan i Malmö. En alldeles fantastisk förskola i början. Sedan kom samma typ av nedskärningar vilka vi hade inom sjukvården. Vantrivsel och uppgivenhet bland personalen vilka fick alldeles för många små barn per individ att ta hand om. Sjukskrivningar och uppsägningar kom som väntat. Vissa mornar var ingen personal alls där och där stod föräldrar och väntade allt medan klockan gick och de missade sina arbeten.
Min dotter som då var fem år vägrade att gå dit till slut och bara grät.Hon blev helt enkelt en liten deprimerad flicka och vilken förälder klarar av att se sitt barn hamna så illa bara för att politikerna fattat ett dåligt beslut.

Vi räknade och bestämde att jag skulle vara hemma med barnen.Tog ut samtliga barn från all typ av omsorg. Frigjorde en hel del pengar på detta sätt också. Och det gällde ju att kunna spara på allt om man skulle som familj leva på en lön.
Hustrun hade ju fått arbete på SJ och tjänade bättre än vad jag någonsin skulle kunna göra inom vården så valet blev ju lätt med tanke på vår ekonomi.

Själv kände jag bara en stor lättnad över den nya situationen och levde upp. Bakade bröd varje dag, lagade massor med god mat. De större barnen fick nybakt limpmacka när de på eftermiddagen kom hem från skolan. Lilla Anna började må bättre över att få ha det lugnt och fint.Kunde sova ut och det var mycket värt när man ska tillfriskna.

Jag fick många egna stunder också och kunde jobba med mina närradioprogram och skriva artiklar för div. tidningar.
I nästan två år hade vi denna tillvaro i vår familj men sedan började jag känna mig rastlös och märkte också hur vår ekonomi inte riktigt ville räcka till längre.Alla reserver var uttömda och det sliter på ett förhållande.En annan sak som hade börjat irritera mig var också att samtliga hade börjat betrakta mig som en "hushållerska" där de ställde krav på mig ungefär som om jag var anställd.
När jag en kväll när vi var samlade släppte bomben att jag skulle söka arbete igen så blev det högljudda protester.

Dagen efter gick jag ner på dåvarande MAS (Malmö allmänna sjukhus) och bad att få träffa en personalchef. Efter en timme så satt jag sedan framför en avdelningsföreståndare på Lungkliniken vilken granskade mina papper. Kan du börja på måndag morgon på lungan tre?
Så var min tid som hemmapappa över efter nästan exakt två år och en ny karriär inom en ny typ av sjukhus började. Mer om detta kommer längre fram!!