Pridefestivalen

I morgon börjar Pridefestivalen här i Stockholm!

Jag minns mina ungdomsår i lilla Torshälla och hur svårt det var för en bög att komma ut.Kvinnor som var homosexuella hörde man aldrig talas om överhuvudtaget. De fick nog gömma sig eller flytta till Stockholm som så många andra homosexuella gjorde på den tiden.

Men det fanns undantag som alltid. I festgänget så fanns det med en man som alla kallade "homofilThomas"! Jo , så sa alla i början av femtiotalet om honom men ingen stötte ut honom ur gänget.
I alla år så var han accepterad men så gjorde han bort sig och var tvungen att flytta från orten. I fyllan o villan så var han med grannens son som bara var 14 år och det blev ett helvetes liv med rättegång och straff.
Senare i mina tonår så träffade jag en kille , Ulf , han var också bög men förlovad med en flicka.
Sånt brukar aldrig gå väl och det gjorde det inte heller för Ulf. Han kunde inte hålla sig från sin läggning och träffade två unga killar. Den ena 17 och den andra 18. Sex hade de men vad Ulf inte hade räknat med var att de utsatte honom för utpressning. Ulf orkade inte utan gasade ihjäl sig.

Utpressning var ju vanligt på den tiden mot homosexuella i framträdande ställning. Det var helt enkelt farligt "att komma ut" på den tiden om man hade jobb inom vissa yrken tex militär eller polis!
SÄPO spanade på alla homosexuella på den tiden och på en av de större möteplatserna i Stockholm, alltså Humlegården, där har jag med egna ögon sett SÄPO fotograferande i smyg!
Min första insändare hade jag i Expressen 1964 där jag tog upp detta. Reaktionen på min arbettsplats blev den förväntade, hån från en del och ibland påståenden att jag själv var "en jävla bög"!
Nå, jag visste att jag skulle bemötas så , jag brydde mig inte helt enkelt! Bästa medicinen att dels gå på offensiven själv samt icke bry sig om skitprat.

I hela mitt liv har jag försvarat människors rätt att vara den de är, även sexuellt. Är man född homosexuell så är man det och då ska man också följa det man känner annars blir man olycklig!

Jag har alltid haft så svårt att förstå mig på de som är homofober, vad är deras drivkraft annat än rädsla? Rädsla över att de kanske ibland känner dragning till det egna könet?

Pridefestivalen är det bästa man kan tänka sig i den här utvecklingen med öppenhet. Det har faktiskt blivit ett stort folknöje att gå ut och kolla den härliga paraden. Hundratusentals välvilliga åskådare kantar marschvägen och applåderna dånar när gaypolisen kommer i täta led!
Här kan du se fina bilder från Pride 2006:Klicka här

Här finner du hemsidan för Pride vilken startar i morgon mån den 27/7 -2/8
klicka här