Suddigt foto!

Just i dagarna så firar jag tre år som nykter. Bilden visar en suddig figur,det är nog inte bara bilden som är suddig utan jag var nog detta också .
Det är några glas för mycket urdruckna här på denna båtresa över Öresund.
Under de tio år som har gått nu så har jag gjort tre allvarliga försök att bli en nykter människa. På helt egen maskin klarade jag av närmare fem års nykterhet. Av skäl som jag inte ens kommer ihåg nu så började jag dricka igen men det slutade med elände och jämmer och en längre period utan alkohol igen. Denna gång uppsökte jag AA (Anonyma alkoholister) för första gången och började förstå lite bättre vad allting handlade om. Lik f-b så tog jag mig återfall efter flytten upp till Stockholm en längre period men tog ett beslut att åter uppsöka AA.
Nu har det gått tre år och mitt liv börjar äntligen bli så som jag har drömt om att det ska kunna vara.
De värsta inre rädslorna har börjat lägga sig och tillvaron är inte så svår längre för mig.
När jag talar om det inre och den ångest ett liv med mycket drickande ger så brukar det ofta bara vara människor vilka har kämpat mot samma demoner som jag som också riktigt förstår vad jag talar om.
Därför är AA och liknande organisationer bra att vända sig till om man vill ändra sitt liv och komma från alkoholen.
Alkohol är en drog som förstör så mycket i våra liv om man dricker för mycket.Inte minst känslolivet blir skadat av alkoholen så det är inte undra på att många äktenskap inte håller för de påfrestningar som uppstår.
När man börjar dricka som mycket ung ,jag själv var bara 15 år då jag började dricka konstant, då skadas man ofta mer än de som börjar dricka senare i sitt liv.
Jag nämde känslolivet och det är helt klart att individer som flyr till alkoholen inte heller klarar känslomässiga bindningar. Inte heller sina barns behov klarar man av att ställa upp på.
Man slirar helt enkelt och går undan!
Senare i mitt liv arbetade jag på ett hem bland manliga missbrukare och det jag främst minns från den tiden var att så gott som alla skyllde sitt missbruk på andra. Ett trist sätt att hantera sitt liv vilket också bidrar till deras fortsatta missbruk. De förmår inte se sin del av det som de ställer till med. Ofta super de också ihjäl sig under stark bitterhet mot livet och alla de har haft omkring sig.
Jag är nu glad över att det har kunnat gå tre år utan ett enda återfall men vis av tidigare erfarenheter så fortsätter jag att "ta en dag i taget" och tackar min Gud över att mitt liv har blivit drägligt igen.
Visst skulle det vara lätt att vara bitter över vad jag har ställt till med under alla de år när spriten gick in och vettet ut men sånt är det ingen som helst mening i.
Att gottgöra alla vilka jag har svikit gör jag bäst genom att aldrig mer dricka alkohol igen!