När det diskuteras indragning av medborgarskap är det en helt naturlig följd av att det varit för lätt att bli svensk medborgare. Att ställa högre krav och att frånta medborgarskap från dem som fått det på felaktiga grunder eller som ägnar sig åt samhällsomstörtande verksamhet är att göra medborgarskapet värdefullt igen.
En gång i tiden hade jag en vän som engagerade sig för många viktiga saker, som kamp mot nazism, antisemitism och rasism och som också hade många viktiga tankar om medborgarskapets betydelse.
Vänskapen ebbade ut när det visade sig att det han såg som fel i nazismen förläts om exakt samma idéer kom från kommunismen. Kampen mot antisemitism gällde bara mot högerns antisemitism. Att det stora antisemitiska hotet i dag knappast kommer från några gamla övervintrade skinheads, utan från vänstern, är han fortfarande helt oförstående inför.
Att rasism i dag kläds i annan skrud än rasbiologi och Ku Klux Klan, att det är bland wokea inneideologier som intersektionalitet man numera finner de största rasisterna, vägrar han fatta. I det elfenbenstorn han byggt åt sig har jag därför mycket lite intresse av att vistas. Men han hittar kanske ut därifrån en dag, så jag har inte gett upp hoppet om att återuppta bekantskapen.
Men våra mest givande samtal handlade om medborgarskapet, hur viktigt det är att värna om det och vilken betydelse förändringen från att människor räknades som undersåtar till att de i stället blev medborgare haft för vår värld.
Då – vi talar om mer än tio år sedan – sade jag att för att värna medborgarskapet måste man föra en begränsad invandringspolitik. Detta ville min vän inte alls förstå. Tvärt om, tyckte han. Begränsad invandring ville ju Sverigedemokraterna ha och han vägrade att se någon skillnad mellan SD och nazister. Om SD ville begränsa invandring måste det tvärt om vara så att obegränsad invandring var att föredra. Och eftersom SD var nazister och Tysklands nazister tog ifrån människor medborgarskap måste ett motstånd mot SD vara det samma som att stärka medborgarskapet.
– Men ser du verkligen inte, sade jag, att det ligger i tangentens riktning att om man allt för frikostigt delar ut medborgarskap så kommer förr eller senare en motreaktion komma med krav på att dra in medborgarskap?
Inte alls, menade min vän. Det var klart att det i enskilda fall kunde förekomma misstag, att personer som inte borde få medborgarskap fick det, men det måste man i så fall, för att inte inskränka på medborgarskapets helgd, acceptera.
Nu är vi där. Den parlamentariska grundlagsutredningen föreslår att det ska bli möjligt att återkalla medborgarskap för den som skaffat medborgarskapet genom hot, mutor eller på andra felaktiga grunder. Samma sak för den som gjort sig skyldig till brott som allvarligt hotar rikets säkerhet eller allvarliga brott mot folkrätten. I klarspråk handlar det framför allt om gängkriminella, vars verksamhet har blivit ett hot mot hela samhället.
Givetvis erkänner inte min tidigare vän att han läser Bulletin, men det skulle inte förvåna mig om han gör det i smyg och känner igen sig. (Lösenordet är här Vetekatten, det var på det kaféet i Stockholm vi förde detta samtal) Kanske inser han nu att jag hade rätt. Kanske fortsätter han att mala på om SD och nazister.
Det är med medborgarskap som med pengar. Om man trycker för mycket pengar utan täckning i tillgångar sjunker värdet, det blir inflation. Samma sak sker med medborgarskap. Är det svårt att få medborgarskap och det sätts krav på lojalitet, skötsamhet och grundläggande kunskaper i svenska och svenska förhållanden, ja då är medborgarskapet värdefullt. Om den som får medborgarskap gör utfästelser som ett ansvarsfullt leverne, då gör också staten en utfästelse om att ta hand om den nya medborgaren på bästa sätt. Men om medborgarskapen delas ut kravlöst, ja då leder det ofelbart till att staten inte längre behöver ta ansvar för medborgaren, att medborgarskap kan upphävas.
Det är därför inte så att man genom att ta medborgarskap från människor som inte borde ha det riskerar att skada medborgarskapets principer. Tvärt om är det så man återskapar medborgarskapets betydelse.
Det är inte en enkel sak att hävda att speciellt gängkriminella ska fråntas medborgarskapet. De kriminella grupperna är lösa sammanslutningar, där många går in och ut i olika gäng beroende på tillfälliga uppdrag. Där finns inga medlemsregister som polisen kan beslagta. De kriminella gängen omsätter miljardbelopp och det är uppenbart att deras verksamhet är samhällsfarlig. Det handlar givetvis om sprängningar och skjutningar, mord och hot, men numera också om att de nästlar sig in i förvaltning och rättsväsende.
Bulletins undersökning av alla som dömts för mord i gängkriminella sammanhang under år 2022 visade att av fjorton dömda var fjorton antingen födda utomlands eller hade båda föräldrarna födda utomlands. I en miljö där hundra procent har utländsk bakgrund borde det alltså gå att göra en rejäl insats genom att dra in medborgarskap och utvisa.
Givetvis protesterar oppositionen mot förslaget. I den ivern kan det gå riktigt illa, som när Anders Lindberg i Aftonbladet hävdar att högern helt enkelt vill bli av med invandrare eftersom de har en tendens att rösta på vänstern. Därför protesterar han mot att gängkriminella ska kunna bli av med medborgarskapet. Det slutar inte där, varnar Lindberg:
”Om gängkriminella ska kunna förlora sina medborgarskap, varför inte dömda mördare, våldtäktsmän och personer som gjort sig skyldiga till rån?
Var så säker, det kommer att gå inflation i brottskatalogen.”
Till skillnad från Lindberg tycker jag inte att det vore någon katastrof. Men man måste fråga sig vilken bild Lindberg har av vänsterns väljare. Tror han verkligen att väljargruppen kriminella är så stor att det spelar någon roll i valen, att Socialdemokraternas väljarstöd är beroende av kriminella?
En sak är säker. Det är typiskt för gängkriminella att ha utländsk bakgrund. Men det är inte typiskt för människor med utländsk bakgrund att vara gängkriminella. Lindberg kanske inte känner så många laglydiga invandrare, men det gör jag och det kan jag lova: De har mycket mindre överseende med kriminella invandrare än de flesta svenskar. Orsaken är inte svår att förstå. De kriminella förstör för de laglydiga. Det är de invandrartäta stadsdelarna som drabbas hårdast av kriminaliteten.
Under Lindbergs yta av vänlighet mot invandrare lyser dessvärre cynism och fördomsfullhet igenom. Det är inte första gången. Men det är heller inte vackert.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar