Flyktingkrisen pressar polisen – brott utreds inte
Stölder, rattfylleri och misshandel är brott som polisen tvingas välja bort på grund av flyktingkrisen. Poliser över hela landet vittnar om hur gränskontroller och bråk på flyktingboenden gör att det vanliga arbetet blir lidande.
November och december är högsäsong för bostadstjuvarna. Men den som anmält ett inbrott den senaste tiden får räkna med sämre chanser att brottet klaras upp eftersom polisen måste lägga stora resurser på flyktingmottagandet.
SvD har pratat med ett femtontal poliser och åklagare i hela landet om hur arbetet förändrats de senaste månaderna. Den övergripande bilden är tydlig: så kallade mängdbrott prioriteras nu ned, det brottsförebyggande arbetet blir lidande, stressen är hög.
Magnus Isaksson, polis i Växjö, ger ett konkret exempel.
– Vi har tips om att det förekommer öppen narkotikahandel på en skola. Men vi kan inte lägga några resurser på det, säger han.
Också polisens möjlighet att rycka ut påverkas.
– De som ringer 112 kan inte längre förvänta sig att vi kommer inom rimlig tid, säger Magnus Isaksson.
En polis i Malmö vittnar om samma sak. Han jobbar som så kallad ingripandepolis och träffar mycket ungdomar i utsatta områden – ett arbete som nu blir lidande.
– Ungdomar i riskzonen är ett fruktansvärt problem i Malmö. Vi har också jättestora problem med narkotika. Man känner en frustration gentemot medborgarna för att vi inte kan jobba fullt ut, säger polisen.
Arbetet med allvarligare brott fortsätter som förut, enligt de poliser SvD pratat med. Men mängdbrotten – alltså exempelvis stölder, narkotikabrott och rattfylleri – utreds inte i samma utsträckning som vanligt. Det märks bland annat genom att färre ärenden går vidare till åklagare på vissa håll i landet.
Niklas Sannerholm, områdeschef för åklagarna i västra Sverige, är en av de som märkt av skillnaden.
– Min uppfattning är att utredningarna till åklagarmyndigheten har minskat. Jag skulle gissa att det rör sig om de enklare ärendena, säger han.
Anna Håkansson, åklagare i Malmö, har också märkt av minskningen.
– Nu i december har mängdbrotten gått ner i antal, säger hon.
Flera av de poliser SvD pratat med uttrycker oro över att det brottsförebyggande arbetet nedprioriteras på grund av flyktingmottagandet. Hit räknas bland annat arbetet med ungdomar på glid och kontakten med socialtjänst.
– Vi har inget brottsförebyggande arbete. Vi är för få, säger Jan Johansson, samordnande skyddsombud vid polisen i region nord.
Det är framför allt gränskontrollerna i Skåne som tar av polisens resurser. Enligt Lars Förstell, presstalesperson vid Malmöpolisen, har ungefär 100 poliser från hela landet kommenderats dit för att hjälpa till. Något som också tar mycket resurser är de många bråk som uppstått på landets flyktingboenden under hösten.
– Många av flyktingarna har skickats upp hit i norr och packas ihop som sillar. Det gör att det inträffar saker på boendena, säger Jan Johansson.
Oroligheterna på flyktingboendena tar mycket tid i anspråk eftersom det ofta behövs tolkar.
– Häromkvällen var 75 procent av patrullerna upptagna med bråk på boenden, säger Magnus Isaksson.
De poliser SvD pratat med säger att man har förståelse för att det kraftigt ökade antalet flyktingar under hösten inneburit merarbete. Men många är kritiska mot rikspolischefen Dan Eliasson, och efterlyser mer långsiktiga riktlinjer. En polis i Göteborg skriver så här i ett sms:
”Varför är den här kommenderingen så mycket viktigare än övrig samhällsproblematik? Vet allmänheten om vilka oerhörda resurser politiker lägger på den här frågan kontra vardagen i exempelvis Biskopsgården/Bergsjön?”
Från och med den 4 januari får polisen ytterligare en uppgift på sitt bord. Då måste buss-, tåg- och färjetransportörerna kontrollera inresande passagerares identitetshandlingar. Det blir polisens uppgift att se till att transportörerna sköter sig, något som enligt regeringens proposition kommer att ”innebära väsentliga konsekvenser för Polismyndigheten”.
SvD har sökt rikspolischef Dan Eliasson för en kommentar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar