Om några dagar är det 1 maj!

Jag vet inte hur många 1 maj demonstrationer jag deltagit i men det är många. Under åren som aktiv inom vänstern (Vpk-kfml-Skp-Sol) från 1965 fram till 1995 blev det ju många tåg.

Under Vietnamkriget så kändes det som absolut nödvändigt att demonstrera. De första åren på 60-talet så var det i motvind från särskilt socialdemokraterna. Vi fick helt enkelt inte gå med i deras tåg med våra bandroller om att USA skulle sluta bomba Vietnam.

Bilden ovan är från 1972 i Eskilstuna då Enhet -Solidaritet ordnade eget tåg med vänsterns organisationer.Sossarna ville inte medverka men så fick de också se sitt tåg krympa ordentligt. Enhetståget blev den största demonstrationen sedan 20-talet i staden.

Efter 1995 har jag aldrig mer gått i en 1 maj demonstration och jag är nästan helt säker på att så kommer det att förbli.

De röda fanorna är i mina ögon fanor av blod. Slagorden är ofta otidsenliga eller falska.

På många orter och särskilt i vänsterns tåg har man tillåtit gröna fanor från Hamas, en terrororganisation , jag skulle aldrig gå med i ett tåg där odemokratiska krafter får verka fritt.

Många demonstrationer idag ser ut som rena fascisttågen alá Mussolini, särskilt de som SAC-AFA_RF organiserar. Väntar bara på att de ska utrusta sig med påkar och spöknippen!

Nej, jag har lämnat vänstern för rätt så länge sedan och all dess falskhet. "Kamraterna" är bara vänner så länge som man är vänster, ändrar man åsikt så finns man inte mer !

Fungerar ungefär som Jehovas vittnen, går man ur så upphör man att existera.

Argumenterar man emot dem på tex Facebook så sker samma sak där. Man upphör att finnas!

Vänstermänniskor har en sak gemensamt har jag lärt mig genom alla dessa år, sektkänslan!

Ja, sektkänslan är stark och håller dessa individer samman. De umgås med likasinnande, läser samma propaganda, ser samma teater osv.

Det finns fortfarande några som kan hålla sektkänslan borta och är öppna för andra människors tankar men man får  leta efter dem idag.

Tryck och yttrandefriheten är idag lika viktigt som alltid men det finns starka krafter som vill lägga munkavle på dessa rättigheter och jag hoppas att någon liten banderoll i något tåg någonstans  förmår att resa dessa viktiga rättigheter.