Hand i hand med våra framgångar med Sven-Ingvars så har jag personligen brottats med alkoholproblem från och till under karriären. Under vissa perioder har jag insett mitt beroende och tagit tag i saken med framgång och vid andra tillfällen har jag stoppat huvudet i sanden och förnekat min last.
Det finns också flera år då jag har levt utan att känna något av mitt beroende.
Under sista året har jag aktivt arbetat med att bli av med mitt beroende genom att bland annat få hjälp på ett behandlingshem och jag kände stor tillförsikt inför framtiden, att det skulle gå vägen.
Men av oförklarliga skäl fick jag ett återfall i lördags och jag tappade dessutom totalt mitt omdöme genom att sätta mig i en bil.
Fram till i lördags har bara mina närmaste drabbats men genom att sätta mig bakom ratten förstår jag att jag utsatte andra för fara.
Det finns inget försvar för att köra rattonykter. Jag skäms och har fruktansvärd ångest. Jag beklagar så att det har hänt. Jag är enormt tacksam över att jag blev stoppad innan något hann hända.
Jag kan inte sätta ord på mina känslor och ber nu om lugn och ro för att kunna reflektera och bearbeta händelsen.
Jag är bedrövad över att detta hänt och ska göra allt som står i min makt för att detta aldrig mer ska upprepas.
Sven-Erik Magnusson
Ovanstående står idagens AB 23/5
Alkoholen har makt över människor oavsett var på stegen vi befinner oss i livet.Oavsett vilket yrke,kön osv.
För några år sedan stötte jag på Sven Erik ett par gånger i Karlstad och såg honom på nära håll och visst såg han ut som en olycksbroder i ansiktet,det såg jag direkt men sen har jag inte tänkt mer på det . Nu kommer denna rattfylla och som jag har sagt förut,den som kör rattfull är en människa som i regel är alkoholist.
Tycker att Sven Erik gör det enda rätta att öppet berätta om sin sjukdom. Nu äntligen kanske han på ett bra sätt kan ta tag i detta till slut.Ofta behöver vi med denna sjukdom verkligen komma ner i "skiten" innan vändningen kommer,grymt som bara den eftersom man hinner att förstöra så mycket för sig själv och kanske andra på vägen dit.
Alkohol kan vara till glädje för många och vin till maten eller en kall öl kan smaka mycket gott men det kusliga är att ingen vet från början vem som blir alkoholist. En sak är säker , har man föräldrar som druckit mycket så ska man redan som ung passa sig väldigt noga för då kan det finnas i ens gener. Märker man att man börjar längta efter "festen" på helgen och drickandet då ska man verkligen ställa sig frågan vart man är på väg.
Vad gäller Sven Erik M så önskar jag verkligen att han kommer ut nu på andra sidan som den alkoholist han är men en nykter sådan och vänder det till något gott i sitt liv.
PS Just idag så har jag själv varit fri från alkohol i 9 månader!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar