Idag när min förstfödda dotter fyller 60 år så får jag återigen en påminnelse om hur tiden rusat fram!
Jag kan utan svårighet återkalla i mitt minne just detta dygn för 60 år sedan. Synintryck och doftminnen!
Det fantastiska solskenet och blå himmel och de blommor som personalen på Eskilstuna BB plockade åt oss tre denna morgon. Ett nytt liv hade kommit till världen och det kändes som ett under. Vi satt där och tittade på den lilla flickan med stora ögon.
Och varje barn som föds är ju ett under! En ny människa med gener från tidigare släkter!
60 år är ju ingenting i vår värld där man talar om miljarder av ljusår i den rymd vi ser. Men vi ska vara tacksamma att få leva så länge det går. Jag minns min morbror Holgers förvåning över sina 100 år och så känns det nog när man nått en så hög ålder.
Men vad är tid? Ingen vet egentligen , vi får nog acceptera att det finns många saker vi aldrig förstår.
I vårt minne lagras tiden som gått och vi kan återkalla händelser sedan lång tid tillbaka. På gott och ont!

.jpg)







Inga kommentarer:
Skicka en kommentar