Jag var fjorton år när Sovjet gick in i Ungern för att kväsa upproret mot förtrycket. Även de ungerska kommunisterna med Imre Nagy gick i försvar för Ungern.http://sv.wikipedia.org/wiki/Imre_Nagy
Jag och en kamrat satte upp ett lakan på torget hemma i Torshälla där det stod "Sovjet ut ur Ungern"!
Natt och dag via radion så följde jag dramat i Ungern. De fick ingen hjälp utifrån och de var dömda på förhand, inget fick då hota kommunisternas välde. Väst var rädda för ett nytt världskrig och förblev åskådare på första parkett.
Efter denna omtumlande händelse började jag intressera mig för DKP:s ordförande i Danmark.Han blev utesluten ur sitt gamla parti där han hade varit medlem sedan i princip 1918-19.
Ja, om detta kan du själv läsa i länken till honom. Att han byggde upp ett nytt parti SF (Socialistiskt folkeparti) där han anslöt sig till demokratiska värderingar möttes med stor misstro de första åren eftersom allmänheten betraktade honom som genuin stalinist.
Han var trots allt en sammansatt människa vilken ofta tvivlade på "sanningen" och hamnade då och då i blåsväder vilket höll på att kosta honom livet flera gånger.
I många "vänstermänniskors " liv så börjar man som ung med en "tro" på saken som gränsar till fanatism. Ofta med en övertro på vad "ledaren" och partiet säger. 1966 års kulturrevolution är ett utmärkt exempel på detta.
När jag uteslöts ur VPK sommaren 1972 så hade jag mfl redan etablerat kontakt med dåvarande kfml där flera gamla kommunister med Nils Holmberg i spetsen fanns. Nisse H hade då en rad av år bakom sig som översättare i Kina.
Vad många unga då inte förstod var att Kinas och kfmls:s kritik mot Sovjet var försåtlig och var ett sätt att framställa Stalinismen i en ny dager. En "snällare" variant och Sovjet skulle framställas som avfällingen med onda avsikter som bara förstörde för arbetarklassen.
När så den stora kampanjen mot Sovjet-Unionen tog vid så sköts Kinas egen politik i bakgrunden och ingen ifrågasatte deras egen Stalinism. Stalin var till 70% god ,sa de!
Aksel Larsen liksom så många inom de kommunistiska leden blir äldre och börjar mer och mer ifrågasätta sina ideal. Ens erfarenheter byggs på hela tiden och inget är tillslut lika självklart som när man var ung.
Marx tankar om att man alltid ska tänka kritiskt börjar kanske gälla än mer med stigande ålder.
I historien så finns det många berättelser om hur ståndpunkter och ideologi kan förändras hos en människa. Jag vill rekomendera författaren Arthur Koestler http://sv.wikipedia.org/wiki/Arthur_Koestler
Koestlers självbiografiska böcker redogör på ett utmärkt sätt hur man går från "troende" kommunist till att bli demokrat!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar