Lycka=kär flicka+Kent

Ikväll var vi på den efterlängtade spelningen med Kent. Det var en kväll fylld av favoriter som ett pärlband. Massor med gamla fina Kent-låtar  men på nytt sätt, mer tyngd.
De har numera en sådan tyngd i sitt spel så man kan inte stå still, benen och kroppen rör sig av sig själv.
Idag fick jag för första gången i mitt liv höra Kent spela "Chans" och jag har varit på åtskilliga spelningar nu genom åren men ikväll så kom den! Lycka.

I trängseln utanför
Sen december ingen snö
Jag följer efter dig
genom kön

Du stryker fingrarna
lätt mot min kind

Och i ett ögonblick
då allt står still
så får jag en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
så får jag en chans att ge dig
allt det du aldrig haft
Men var för feg

Det finns ett enkelt svar
Du är varm när jag är kall
Du tar så lite plats
Jag tar allt

Jag trycker läpparna
lätt mot din hals

Jag frågar “gråter du?”
Du smakar salt

Du gav mig en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
Du gav mig att en chans att ge dig
allt det jag aldrig ger dig

Dom små små orden är svåra ord
Och de hårda orden är enkla ord
Jag fick chansen, du gav mig chansen
men nu är det för sent
Nu är det för sent

Den här låten var min favorit under många år och texten ger en viss vägledning varför just jag gillade den.

Det här var den absolut bästa spelning med Kent som jag har upplevt, den hade allt.

Lustigt är också att alla sex killarna på scenen är från min gamla hemstad Torshälla-Eskilstuna.

Ett småstadsband blir Sveriges bästa,största och mest unika band. Ett band vilket har vågat att ta steget att bli unika. Det har aldrig och kommer aldrig någonsin att komma fram något liknande.

Kan man älska ett band? JA!