http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/susanna-alakoski-hapas-du-trifs-bra-i-fengelset-1.1044201
Alakoski om sin nya bok: " Boken är skriven utifrån en oro över att vi har slutat att ställa frågorna om varför det går åt helvete för människor när det gör det.
Vi lever i ett antiintelektuellt samhälle med förakt för kunskap och de stora humanistiska frågorna."Detta är ett intressant uttalande av henne med hennes politiska bakgrund man skulle kunna tro att hon är FP.
Hennes bok handlar om missbrukande människor och deras liv. Särskilt handlar den om den generation Finländare som kom hit i början av 50-60- talet. En generation som jag känner väl eftersom jag kommer från ett litet brukssamhälle där bruket drevs av arbetskraft från Finland. Sista åren i stålverket med nästan bara finska arbetskamrater fick mig att inse hur vissa av dem led av hemlängtan och ensamhet vilken de dränkte i sprit på fritiden. De som hade förmågan att lära sig god svenska klarade sig generellt bättre i vårt samhälle. Mitt minne av en arbetskamrat som efter 25 år i Sverige bara kunde några få ord svenska är ledsamma. En dag kom han inte till jobbet och arbetsledningen åkte hem till honom och fann att han hade hängt sig.
Mina år i Malmö med arbete inom det sociala och härbergen har också givit mig insyn i hur illa det kunde gå för en minoritet finländare. Av en grupp på ca 15 män så överlevde bara en person. Många frös ihjäl på vintern när de i sin hemlöshet la sig mer eller mindre utomhus.
Jag har ett personligt minne från en av de stora kräftfesterna som Malmö stad har på Stortorget varje år när stadens festival går av stapeln. Vi satt med fullt av kräftor och dricka. En bit bort satt en av de gamla överlevande finnarna och var utan både kräftor och annat. Hans dystra blickar där han satt fattig och ensam stod jag inte ut med. Jag tog lite kräftor och lite öl till honom och gav honom dem och önskade honom en trevlig afton. Han blev min vän för resten i det korta liv han hade framför sig. Två år efteråt fick jag veta att han hade frusit ihjäl.
När Alakoski tar upp om läget i vårt samhälle så slår hon huvudet på spiken tex vad som gäller moderaterna i Stockholm. De har som enda parti tagit avstånd från fria sprutor åt stadens många nergångna narkomaner !
All forskning och praktik har visat att det ställningstagandet inte har med vetenskap att göra utan enbart är ett moraliskt ställningstagande. Skenheligt skulle jag vilja säga!
Det finns praktik från andra ställen tex Malmö och det är lång praktik, ca 30 år. Alla siffror därifrån påvisar att HIV inte sprids liksom gulsot. Dessutom kommer man mer i kontakt med stadens narkomaner och lär känna dem vilket har visat sig vara utmärkt. Det är lättare för en narkoman att be om hjälp för sitt missbruk när han eller hon känner personalen.
Moderaterna i Stockholm förfäktar det gamla vanliga att man måste bekämpa narkotikan med hjälp av polis. Jo,jo ,den valsen har man hört i 100 år nu allt medan antalet narkomaner stiger i landet.
När man har misslyckats med en viss politik så måste man ha förmågan att se sig om efter andra lösningar. Vi har haft nog med gamla lösningar i vårt land,
TÄNK NYTT!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar