Idag ska vi fira!

I morgon är det stora firardagen, 24 och 23 år ska firas gemensamt.De fyller med bara en dags mellanrum sånt är lite märkligt! Slumpen kan fixa till det.(Min dotter m kille)

Åker bara fram och åter så att jag får sova i egen säng. Det är skitjobbigt nuförtiden att inte få sova hemma hos sig själv.

På tisdag ska jag åka ut på landet och knoppa över där,ska bli trevligt med lite miljöombyte för mig. Fick telefon om detta ikväll och blev glatt överraskad.Det är ju inte var dag som jag får såna gåvor från "himlen"!!

Gick omkring och var ovanligt dyster idag, grubblade både fram och åter över livet och hur det ska bli de kommande (????) åren. Som tur är så finns det ingen kristallkula som jag kan se i och jag hoppas verkligen ingen annan har någon att kolla mig i!!

Ja , nu känns livet i alla fall lite lättare, tänk så lite det behövs ibland hörrudu!

På kalaset hos min dotter så kommer det ju att fattas delar av släkten men Anna som nu har bott i Eskillstuna ett par år har ALDRIG ens blivit hembjuden på en kopp fika av dessa egentligen så närstående så hon tycker inte det känns bra att ens försöka bjuda dem. Min egen mamma har under alla år haft samma drag i sig till mina tre barn i mitt sista äktenskap, hon har inte låtsas om dem.Under de 26 år vi bodde i Malmö hälsade hon o min far på oss EN gång bara. Frågade aldrig efter dem överhuvudtaget. Om hon inte hade varit min mor så hade jag nog glömt henne!
Tycker inte om när människor tiger och vägrar samtala om ev. problem.
Jag själv försökte i 25 år men till slut ger man upp,finns inte psykisk ork tillslut !

Bättre att ägna sig åt den del av familjen som uppskattar mig för den jag är!!