Historia:1917 började Allhelgonakyrkan att byggas på den plats i Helgalunden som Stockholms stad ett par år innan upplåtit för en kyrka. Initiativtagare till kyrkbygget var Sällskapet för främjande av kyrklig själavård som tyckte att det saknades en kyrka i denna trakt och startade en insamling för att bygga en mindre kyrka. Kyrkan skulle byggas i trä och var tänkt att stå i ett tiotal år för att sedan monteras ned och ersättas av en permanent stenkyrka. Arkitekt Joel Norborg, som fick uppdraget att rita kyrkan, hade som förebild en svensk landsortskyrka från 1700-talet. 1918 invigdes kyrkan av ärkebiskop Nathan Söderblom som också gav kyrkan dess namn. Sällskapet för främjande av kyrklig själavård var ägare till kyrkan som uppläts hyresfritt till Katarina församling mot att församlingen stod för driftkostnaderna. 1929 erbjöd sällskapet kyrkan i gåva till församlingen som dock avböjde detta erbjudande och samtidigt upphävde åtagandet att stå för driftkostnaderna. 1930 när många trodde att kyrkan skulle behöva stängas och kanske rivas bildades föreningen Allhelgonakyrkans vänner. Föreningen kom sedan i många år att stå för kyrkans driftkostnader och 1958 fick föreningen kyrkan i gåva av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård.1972 överlämnade Allhelgonakyrkans vänner kyrkan till Katarina församling.
Idag så gick jag till denna kyrka,satte mig en stund med ett nytänt ljus framför mig.Knäppte mina händer och bad halvhögt en bön! Jag brukar aldrig någonsin be böner som handlar om mig själv men idag för första gången gjorde jag så.
Det handlar om mitt högmod och ibland förakt för andra människor.
Jag har gjort mycket ont under min levnad just pga av mitt stora högmod, det känns inte bra men ofta sitter detta sätt att betrakta omvärlden och människorna så djupt i mig så det är så svårt att intaga rätt hållning och värderingar.Jag måste arbeta mycket mer på detta framöver.
Träffade en man i kyrkan som satt på ett litet kontor och jag frågade om han var vakmästare där.Nej , säger han då, vi är ett gäng individer som ställer upp frivilligt varje dag och ser till att kyrkan är öppen med sitt cafe och billiga måltider. ( Buffe varje dag med veggemat för bara 35 kr)
Jag blev så glad att åter stöta på en man som på frivillighetens bas ställer upp och gör något vettigt av sitt liv.Han berättade att kyrkan var lite speciell med många besökare med AA bakgrund och de 12 stegen!
Intressant för mig som har ett missbruk bakom mig i mitt liv.
Såg värmen i hans ögon och det är så skönt att få träffa en sådan människa för ett litet samtal. Tog ett beslut på stående fot att jag ska gå dit och fika nästa gång jag känner för detta. Här kan också finnas en inkörsport till ett liv med mening i!
Känslan av tomhet i mitt liv har åter gjort sig påmind och jag vet att detta är ett varningstecken som jag ska ta till mig med största allvar.
Aldrig,aldrig att jag vill ner på botten igen där man bara önskar ett slut på ens liv!
Mail från en som läser min blog:
Jag läste din artikel om Allhelgonakyrkan... Guds vägar är outgrundliga brukar man säga...Jag hittade själv till denna fantastiska lilla träkyrka för bara 1 månad sedan och jag är helt såld på Allhelgonamässan som äger rum varje Onsdag & Söndag kl.18.00 med så mycket kärlek och värme en helt underbar församling bestående av en salig blandning av 12-stegare från när och fjärran och en helt enastående präst som bara pratar om Guds kärlek... Jag tror att vi alla behöver bli påminda om att Gud är kärlek och ingen straffande högre makt som vissa skolor predikar... Jag som aldrig varit speciellt kyrklig är helt frälst på den här församlingen och budskapet som förmedlas där att vi alla är guds barn och att han älskar oss precis som vi är med våra fel och brister... Det känns som om jag har hittat hem till min församling det känns helt rätt... Det kanske kan vara något även för dig vem vet ? Det är i alla fall ett bra drag i den kyrkan... Gå och se med dina egna ögon och bilda dig en egen uppfattning om saken..... vi hörs...............
3 kommentarer:
Ar det hosten och vintern som gor att det blir svarare?
Jag har aldrig gillat när hösten kommer.Visst bidrar det till att ens stämmningsläge sjunker.Sedan finns det alltid andra orsaker också som är så svåra att ta på.
Hall ut! Snart ar det var.
Skicka en kommentar