Antisemitismen leder till mord !

 Vilken fruktansvärd nyhet, när jag först läste den (bara rubriken då) framgick det inte att det handlade om ett antisemitiskt hatbrott

Vid 19-tiden lokal tid på turiststranden Bondi Beach i Sydney (Australien) inträffade en masskjutning eller ett terrordåd rättare sagt, minst 10 människor har dött/mördats och åtminstone 60 skadats, på stranden pågick ett chanukka-firande (högtiden chanukka inleds vid solnedgången ikväll), man kan anta att gärningsmännen hade koll på den saken och majoriteten av offren verkar vara judar, en av de döda ska vara en Chabadrabbin. 2 gärningsmän finns här, den ena dödades och den andra oskadliggjordes, skönt i sammanhanget att ingen går lös. Många filmer finns från dådet på t ex Instagram och X, ett 50-tal skott ska ha avlossats och filmerna visar kaotiska scener där människor flyr för sina liv. På Instagram-kontot jewishbreakingnews finns filmer på offren (döda och svårt skadade människor, livräddande insatser görs på vissa) samt från när en obeväpnad man kastar sig över den ena av terroristerna och rycker ifrån honom vapnet (dagens stora hjälte!). Verkligen en helt ofattbar händelse och den är resultatet av antisemitismen som de senaste åren tillåtits piskas upp, ett exempel dessutom på "globalisera intifadan" som man hör om i diverse sammanhang. Tankarna går till offer och anhöriga, man hoppas att inga fler människor dör som en följd av dådet och att samtliga skadade kan återhämta sig. Hur kan sådan här ondska finnas? Förvånad blir man tyvärr inte heller över att det inträffar under en judisk högtid.

Jenny Drakengrim 

Bo Högrelius skriver : "Dagens hjälte ser jag på en video på X. En obeväpnad man kastar sig över massmördaren i Australien , tar hans skjutvapen och kan hålla två män i från sig. Antisemitismen leder förr eller senare till mord och våldsdåd. Skyldiga är alla dessa sk palestinier och inhemska som vrålar hat och hotelser på gatorna världen över. De följer Hitlers anvisningar att angripa judar! De 500 vilka följer i Gads spår med sina namteckningar bör nog tänka till både en och två gånger vad de bidrar med! Svt och SR har en längre tid också agerat på ett sätt som bara kan anses som ren antisemitism. ATT använda Hamas uppgifter. vilket även tidningar av olika politiska åsikter har gjort, är också "hialöst"! Det gäller alla från stora DN till lilla Dagen!!

Unni Drougge i Epoch Times.

 

I kristen tro dog Jesus på korset för att sona människans synd, där hans syndfria liv och blod tog straffet som mänskligheten förtjänade.
FOTO: PUBLIC DOMAIN

Jesus kan förlåta maktbegäret

Förr när politiker hade missbrukat sin position gjorde de en pudel. I dag har de omskolats till stöddiga vakthundar som vägrar ta kritik. Förneka allt är mottot. Även om de får lämna på grund av bristande ansvar är de snart tillbaka i stolen. Om makthavarna hade haft förtroende för det kristna arvet som är så aktuellt nu hade de förstått, att om de aldrig erkänner sin skuld blir de heller aldrig förlåtna.

När medieträning blev ett måste för folk i ledande befattningar var pudeltricket det första de fick lära sig. ”Göm inte huvudet i sanden eller trassla in er i snåriga bortförklaringar som ändå ingen tror på! Gör en pudel! Erkänn era misstag utan att blinka, så kommer allt att vara glömt och förlåtet innan ni hunnit blinka!” löd budskapet från luttrade ringrävar som lämnat journalistiken för att mångdubbla sina banksaldon som pr-konsulter och kommunikationsstrateger. Och bekännelserna duggade tätt från byråchefer, fackpampar, näringslivsföreträdare och politiker som gjort bort sig. ”Vi har brustit”, lät de meddela allmänheten med klädsamma bekymmersveck. Visserligen gav dessa läpparnas bekännelser sällan några större vidräkningar för de ansvariga, men i dag har den ödmjuka pudeln omskolats till stöddig vakthund som vägrar släppa kritik över tröskeln. I dag råder snarare devisen ”Förneka allt, erkänn inget! Det som är sant är det jag säger!” Eller som i citatet från filmen ”The Apprentice”: ”If they come for you with a knife, go after them with a bazooka.”

Magdalena Andersson kunde ogenerat och på bästa sändningstid blåneka till att staten hade gett stora ekonomiska bidrag till grön omställning.

Mari Heidenborg lät sig inte bekomma av det ramaskri som utbröt då hon som justitiekansler utverkade ett skadestånd på 840 000 åt en man dömd för två osedvanligt brutala våldtäkter, men som på grund av felaktigt uppgiven ålder fått sitta 14 månader för länge i fängelse. Inte ens när det uppdagades att JK Heidenborg därtill hade ”slängt” beräkningsunderlagen, ansåg hon sig ha handlat felaktigt. I dag sitter hon tryggt på sin nya tron som president för Svea hovrätt.

Det spelar för övrigt ingen roll om högt uppsatta makthavare får lämna spelplanen, snart är de ändå tillbaka i matchen igen, som Anders Ygeman efter den famösa it-skandalen på Transportstyrelsen.

Om ämbetsmän och förtroendevalda fuskar till sig privata taxiresor och personlig lyx på skattebetalarnas bekostnad är det heller ingen ko på isen. Civilminister Erik Slottner blev helnöjd när landshövdingen för Kronobergs län, Maria Arnholm, betalade tillbaka ”småkrafset” hon snyltat till sig efter att hon blivit påkommen.

Sopberg av liknande oegentligheter reser sig över våra huvuden, där de som bär ansvaret slinker i väg som råttor. Enorma pengaströmmar har utan kontroll rullat rätt ner i fickorna på girigbukar vars enda intresse är att roffa åt sig ur välfärdens skattkista, men så snart det upptäcks är det ingen som kryper till korset. Det gjorde inte heller BBC:s generaldirektör Tim Davie och nyhetschefen Deborah Turness när de just fått hoppa ner från sina höga hästar på grund av det jordskredsframkallande avslöjandet om public servicebolagets systematiskt snedvridna rapportering kring samtidens mest laddade frågor. Nej då, de klev upp i sadeln igen utanför BBC-byggnaden och trumpetade ut att de var stolta över mediehusets förträffliga journalistik, och Mr Davie ångrade minsann ingenting alls.

Vem eller vad är det då som bär skulden för att ingen längre vill ta på sig skulden?

Den brittiske journalisten Dan Davies har i sin uppmärksammade bok ”The Unaccountability Machine” (2024) förklarat det hela med att vi i dag domineras av system som ingen begriper och vars resultat ingen gillar. Davies menar att det är omöjligt att spåra källan till de misstag som uppstått i ett oöverskådligt organisatoriskt virrvarr av algoritmer och AI och där alla beslut delegeras enligt komplexa regelverk och standardiserade processer. Ansvarsutkrävandet rinner helt enkelt bort i den krångliga och oförutsägbara ärendehanteringen.

Men bristen på personligt ansvar är en företeelse som också brett ut sig i de mindre och överblickbara sammanhangen. Säg att någon har gjort fel, och du hamnar i en skottlossning av försvar och förnekelse. Antingen erkänns inte felet alls, eller så är det någon annans fel. Dåliga skolresultat skylls på lärarna, trakasserier av ett statsråd på väg hem från riksdagen skylls på föraktfulla blickar, en brinnande ambassad skylls på en uppbrunnen Koran, och så vidare.

Men när friden sänkt sig över decemberstressens köpstarka julförberedelser kanske vi kan påminna oss om varför vi pyntat våra fönster med elektriska stjärnor under denna årets mörkaste tid. Samma tid som en julafton för 2025 år sedan, då en stor stjärna ska ha strålat över Betlehem där ett nyfött barn vid namn Jesus låg i en krubba, vars framtida öde kommit att bli en av världens starkaste berättelser. För trots den sekulära tidsandan och hur vi än förhåller oss till den kristna tron, lever Jesus budskap till människorna medan han dog på korset ännu kvar som en ledstjärna för vår gemensamma moraluppfattning – att även de grövsta av synder kan förlåtas och att den som erkänt och sonat sitt brott ska vara fri från skuld. Denna människosyn är det kristna arvets klangbotten, som gett vårt demokratiska statsskick sin tonart och blivit en stämgaffel för vår allmänna rättskänsla. Den som säger oss, att om man aldrig erkänner sin skuld kan man heller aldrig bli förlåten.

Låt oss då leka med tanken att politiker och beslutsfattare som nekar till allt de ställt till med plötsligt begrep denna enkla ekvation, att de då skulle lägga korten på bordet och säga som det var: ”Vi har ljugit. Vi har slösat. Vi har kört över folkviljan och satt våra maktintressen främst. Vi är nu villiga att personligen ta konsekvenserna av vårt bristande ansvar, i ödmjuk förhoppning om att så småningom återfå förtroendet vi har förbrukat.”

Ja, tänk om makthavarna haft förtroende för det kristna arvet, det som gör människor så benägna att förlåta en botfärdig syndare. Som Jesus skulle ha gjort.

Amen.

Unni Drougge
Journalist, författare
unni.drougge@epochtimes.se

Christian Palme får ordet!

 

---

SAMMA GAMLA URSÄKT - FRÅN NÜRNBERG TILL GAZA

Jag undrar ibland vad det är som driver de journalister och redaktionsledare i Sverige som i sin rapportering och redaktionella styrning av rapporteringen om kriget i Gaza så tydligt tar ställning för den palestinska sidan och i praktiken med och för Hamas. De felrapporterar konsekvent om Israel och Israels motiv, de lyfter varje förfalskad dödssiffra från Hamas ”hälsoministerium” och varje förfalskad bild av svältande barn eller döda offer som om de vore sanningar, de underkänner eller sätter språkliga frågetecken ("hävdar", "påstår") vid varje uttalande från Israel eller IDF (Israels försvarsmakt) och det är alltid Israel som "angriper", trots att det är Hamas som har börjat med raketbeskjutning. De sprider med gravallvar antisemitiska fantasirapporter om att Israel begår folkmord. De litar som söndagsskolebarn på sina lokalanställda arabiska stringers, trots att dessa har en lång historia av hat mot Israel och systematisk antiisraelisk propaganda. De måste också rimligtvis inse att en seger för Hamas, Hizbollah eller Iran i praktiken skulle betyda Israels utplåning och ett massmord på judar i en storleksordning som skulle få till och med Holocaust att blekna.

En journalist som jag direkt tänker på var jag personligen bekant med för flera årtionden sedan. Vederbörande var då en ung reporter med en brinnande idé om att ”förändra världen” med sin journalistik, vilket jag själv hävdade var djupt oprofessionellt. Journalisters uppgift är att sanningsenligt och korrekt beskriva och förklara världen och att beskriva ”vad som verkligen hänt” (se min artikel i Smedjan om utrikesjournalistikens kris: https://timbro.se/smedjan/utrikesjournalistikens-kris/), inte att ”förändra världen” eller ”förändra människor”.

Den här unge journalisten verkade ytterst ärlig och välvillig, först senare fick jag insikter om att vederbörande i verkligheten var en direkt ondskefull narcissistisk psykopat som var beredd att gå över lik för att nå sina personliga mål. Vi har inte haft kontakt sedan dess. Nyligen har jag även noterat att den här personen nu sitter som mellanchef på en av de medieredaktioner som systematiskt bidrar till den extremt skeva och antiisraeliska rapporteringen om Gazakriget i svenska medier och alltså är en av de redaktionsledare som aktivt medverkar till den dagliga desinformationen om kriget.

Var finns förklaringen till den enorma tankelucka som har drivit denna en gång unga och åtminstone på ytan idealistiska journalist till att i praktiken bli en försvarare för att Israel måste utplånas och för massmord på judar? Någon som anser att morden på 1200 människor (inklusive 38 barn) den 7 oktober 2023 var nödvändiga offer för ”Palestinas” befrielse?

För att söka förklaringen vill jag ta hjälp av en person som tyvärr redan är död, den ungersk-amerikanske juristen Benjamin B. Ferencz (1920-2023). Ferencz var endast 27 år gammal när han fick uppdraget att vara åklagare i den amerikanska krigsförbrytarrättegången i Nürnberg 1947-48 mot ledarna för ”Einsatzgruppen”, de tyska mordkommandona i det ockuperade Polen och Sovjetunionen. Rättegången har kallats ”världens största mordrättegång” mot de ansvariga för mord på minst en miljon människor.

På 1990-talet gjorde jag flera telefon- och e-postintervjuer med Ferencz om planerna på att upprätta en permanent internationell krigsförbrytardomstol, det som i början av det nya seklet blev Internationella brottmålsdomstolen (ICC). När jag själv arbetade på ICC 2004 – 2007 hade jag även nöjet att få möta Ferencz ett par gånger och en gång åt jag lunch med honom på FN i New York. Självklart kunde jag inte låta bli att under lunchen komma in på Einsatzgruppenrättegången, även om jag förstod att det efter nära 60 (!) år var ett ämne som han hade tröskat alltför många gånger.

Jag frågade: hur resonerade dessa skrivbordsmördare för att försvara sina brott? Hade de ens något försvar?

Javisst, svarade Ferencz, SS-översten Otto Ohlendorf, en av de huvudåtalade och ledare för Einsatzgruppe D, medgav i öppna vittnesmål under rättegången att hans trupper hade mördat omkring 90.000 civila. Men han hävdade samtidigt att det handlade om självförsvar – att Tyskland hotades av judar, bolsjeviker och romer och att ”förebyggande” mord, även på små barn, var ett nödvändigt ont. Han skulle till och med gärna göra det igen, om han blev beordrad. Ohlendorf var ingen obildad person, han hade två doktorsgrader och var en varm familjefar med fem barn. Han var ärlig och trodde att hans massmord gynnade en högre sak.

Domstolen avvisade givetvis resonemanget: massmord kan aldrig vara självförsvar. Ohlendorf dömdes till hängning och avrättades i Landsbergfängelset i Bayern vid midnatt den 7 juni 1951.

I dag, nästan åttio år senare, hör vi ekon av Ohlendorfs tankefel när vissa röster i Sverige, både svenskar och många invandrade muslimer som gör gator och torg otrygga med sina alltmer aggressiva demonstrationer, aktivt försvarar Hamas terrordåd den 7 oktober 2023. En del debattörer (sannolikt, förmodar jag, även den redaktionsledare som jag nämner ovan) hävdar öppet att attacken var en naturlig och rimlig ”reaktion” på ockupation och påstått förtryck – ett slags nödvändigt våld i självförsvar. De hävdar också att Israels utplåning är ett rimligt krav och stoltserar med att bära symboler och kartor som visar "Palestina" utan Israel.

Men detta är exakt samma moraliska felslut som Ohlendorf gjorde. När man beskriver hela folkgrupper – israeler, judar – som ett legitimt mål för våld därför att de anses representera en stat eller ett system, då har man lämnat humanitetens grundprincip: att varje individ har ett okränkbart värde.

Ohlendorf, berättade Ferencz under lunchen på FN, medgav att Hitler eventuellt hade fel, men hävdade att det ändå var rätt att lyda ordern att utrota det judiska folket, eftersom ledaren ”trodde” att hotet var verkligt. Han begärde därför att bli frikänd. På samma sätt säger vissa Hamas-försvarare att även om civila israeler inte personligen gjort något ont, så är de ändå ”del av förtrycket” – och därmed rättmätiga mål. Båda argumenten bygger på kollektiv skuld och idén att människor kan dödas inte för vad de gör, utan för vad de är.

Självförsvar enligt folkrätten gäller endast för att avvärja ett pågående angrepp. Det kan aldrig rättfärdiga att man attackerar skolor, festivaler eller bosättningar. Ohlendorf kallade det ”förebyggande”; Hamas kallar det ”motstånd”. Juridiskt och moraliskt är det samma sak: terror.

Att sakligt kritisera Israel kan vara legitimt. Att försvara palestiniernas rätt till ett eget land likaså. Men den som försvarar mord på barn och civila som ett ”politiskt medel” gör sig skyldig till samma förvrängning som de nazistiska ledarna som en gång stod inför rätta i Nürnberg.

Jag gissar att min tidigare bekant, som nu aktivt bidrar till den systematiskt falska rapporteringen om Gazakriget, tänker på sig själv som en hjälte som står upp för förtryckta och förföljda folk, att vederbörande ser sig själv som en modern Raoul Wallenberg, Nicholas Winton eller Irena Sendler.

Men det är en lögn. Den här journalisten är i verkligheten vår tids Otto Ohlendorf.

Joakim Lamotte får ordet i denna oerhört viktiga fråga!

 

Invandrare och våldtäkter. Nu faller bortförklaringarna.

Sveriges största studie om våldtäktsdomar och invandrarbakgrund har nu publicerats. Den slår hål på den sista stora bortförklaringen. Nämligen att allt handlar om socioekonomi.

Joakim Lamotte

Dec 09, 2025

Det har nu publicerats den största långtidsstudien som någonsin gjorts i Sverige om våldtäktsdomar och personer med invandrarbakgrund. Den sträcker sig över 21 år, bygger på nationella register och omfattar drygt 4 000 personer dömda för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Interpersonal Violence och genomförd av forskare vid Lunds universitet.

Detta borde vara en nyhet som dominerar samhällsdebatten, något som diskuteras i morgonsoffor, ledarsidor och partiledardebatter.

Men det är i princip tyst.

Istället verkar de flesta redaktionerna ha dygnet-runt-bevakning på Joakim Lundell och hans dysfunktionella släktingar. Det säger en hel del om vilka prioriteringar som styr svensk media i dag.

För det som den här studien visar är nämligen banbrytande, och uppenbarligen obekvämt för vissa.

Efter att forskarna justerat för exakt allt som i åratal har använts som bortförklaringar (socioekonomiska faktorer, psykisk ohälsa, alkohol- och drogmissbruk samt tidigare kriminalitet) kvarstår ändå en kraftig överrepresentation av personer med invandrarbakgrund bland personerna dömda för våldtäkt. Hela 63 procent av våldtäktsmännen i studien har invandrarbakgrund och allra störst våldtäktsbenägenhet har de som är födda utanför Sverige, särskilt de som varit här kort tid.

Det betyder att den sista stora skyddande muren i debatten nu har fallit.

I över tio år har jag, och många med mig, pekat på just detta samband. I över tio år har svaret varit att ”det handlar om socioekonomi”, ”det handlar om utsatthet” och att ”det handlar om klass”.

När jag skrev om detta för mer än ett decennium sedan handlade kritiken aldrig om sakfrågan. Istället blev jag och många andra utpekade som rasister av människor som inte vågade ta i ämnet.

Men nu visar forskningen att det vi varnande för inte försvinner bara för att man justerar bort de så kallade socioekonomiska faktorerna.

Ändå är det märkligt tyst.

Vad ska undanflykten bli nu?

Jag engagerade mig inte i den här frågan för att få ”rätt”. Jag gjorde det för att jag inte vill att mina och andras döttrar ska växa upp i ett samhälle där sexualbrott bortförklaras, relativiseras och fortsätter att öka år efter år medan vuxenvärlden blundar.

Det kunde mina kritiker inte förstå då. Frågan är om de kan förstå det nu.

För om problemet inte längre går att förklara bort med socioekonomi, då återstår något ännu mer obekvämt. Nämligen att normer, värderingar, kvinnosyn och hur oansvarig migrationspolitik kan få livsfarliga konsekvenser.

Det är exakt den diskussionen Sverige i åratal har vägrat ta.

I stället har man tystat, stämplat, misstänkliggjort och moraliserat, medan övergreppen fortsatt.

Jag är uppriktigt oroad över att människor med makt att förändra kan vara så blinda, som om man kör i full fart mot ett stup, med varningsskyltar överallt, men med blicken låst vid backspegeln och ideologin.

Även fast jag vet att det inte kommer att hända så borde det nu vara passande att de politiker och de inom media som förnekat verkligheten går ut och ber om ursäkt, en gång för alla.

För det här handlar inte om siffror i ett Excelark. Det handlar om verkliga flickor och kvinnor som drabbats. Och varje år av förnekelse har haft ett pris.

Joakim Lamotte

---

Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:

Bli prenumerant!

Eller donera via:

Swish: 1233561149

BG: 5431-6872

Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Hamas är en rörelse som måste utplånas!

 Fanatiker likt Hamas eller alla islamister följer sina sjuka tankar på samma sätt som Adolf Hitler och hans politiska gangsters gjorde tills slutet.

Hamas har under dessa två år ihärdigt sagt att de kommer att utföra flera massakers så fort de kan.

OCH då hurrar alla palestinademonstranter världen över! Så otäck är denna världsomspännande antisemitrörelse.

Fred?  Nej,nej de vill inte ha fred, bara lite vila mellan dödandet.

Att så många tex i vårt land inte begriper hur ett krig blir för befolkningen när man gör såsom Hamas, är nästan ett underkännande av förståndet hos en mycket stor grupp av vår befolkning. Bygger man raketramper runt om i Gaza vid sjukhusen ,bostäderna, skolorna osv, då måste ju Israel förstöra alla dessa byggnade för att kunna slå ut Hamas krigsmaskin. Resultatet blir ju precis som det blev i alla stora tyska städer 44-45. 

Alla som har tagit del av Sovjetiska filmer från anfallet mot Berlin har ju sett deras sk Stalinorglar. Masskanoner vilka sköt salvor i ett streck.

Det mest horribla är ju Hamas tunnelnät där all cement till bostadsbyggandet gick åt. Kalaset betalades av bla stora biståndspengar från Sverige. 

FN har i många år också spelat en vedervärdig roll därför att islamiststaterna ihop med diktaturerna alltid har stått på islamistsidan!

OCH hur ser det nu ut i många länder i världen? Jo, massor med troende islamanhängare vilka är grova antisemiter fyller gator och torg med sin otäcka propaganda.

Många är de länder med Sverige i spetsen som har fört en fullständig galen invandringspolitik. Miljonerna har flödat till islamistskolor, kursverksamhet, propanganda mm. Svenska folket har snällt betalat samt inte vågat protestera när det behövdes. Nu röstar enlig alla undersökningar ca 75 % av invandrarna på de rödgröna , utan dessa röster vore de ingenting. Alla förstår ju då varför dessa partier alltid går i försvar även för grov antisemitism. Det gäller att hålla sig väl med röstboskapet!

Krossa Hamas och all islamism! Stöd  Israel och deras svåra kamp mot fanatismen. 

Henrik Jönsson tog idag upp bla IB-affären.

 Jag var i många år engagerad inom FiB/Kf , både på lokalplanet och centralt.  På min arbetsplats i Torshälla hade jag många köpare av tidningen men när IB -affären brakade loss och nästa nummer kom så sjönk min försäljning till hälften.

Det blev en kalldusch måste jag erkänna med många frågor. Men på en fest där bla. en fd tidningsköpare var med så berättade han orsaken till att många vägrade att köpa tidningen. 

Det hade gått ut en skrivelse från partihögkvarteret för sossarna där man uppmanade till bojkott av FiB/Kf!

Personligen har jag aldrig sett denna skrivelse men det hade varit ett scoop att ha kunnat publicera detta!

I många år hade alltså socialdemokratin haft en egen Stasi-organisation där de registrerade människor med andra åsikter än vad SAP hade.

Olof Palme uttryckte mycket obehagliga åsikter under denna tid. Så här sa Palme om Bratt: "– Kloakråttan med de gula betarna och den nakna svansen.

Så beskrev Olof Palme en enskild journalist.

Så talar den oförsonliga makten."  Peter Kadhammar i AB!

Sätt bruket först , säger Widar Andersson i Kvartal!

 Ett litet stycke ur hans krönika: "Flykten från folkligheten har präglat den etablerade svenska partipolitiken under flera av de senaste mandatperioderna. Flykten har tagit sig många konkreta uttryck och konsekvenser.

Mellan valen 2002 och 2022 lämnade ungefär 600 000 väljare de två klassiska partierna Moderaterna och Socialdemokraterna för att i stället rösta på Sverigedemokraterna. I valet 2014 visade SVT:s vallokalsundersökning att drygt 330 000 väljare hade gått över till SD från S, M, C, V och L sedan valet 2010 – partier som dominerat inrikespolitiken under 1900-talet.1 

En annan konsekvens är det ovanliga regeringstrasslet under de två mandatperioderna mellan 2014 och 2022. Partierna fick inte ihop några majoriteter som speglade folkviljans röstsiffror på ett rimligt bra sätt. Det gjorde regerandet svårt och alltmer partipolitiskt dominerat. Och när partipolitiken tar för stor plats i politiken fjärmar man sig steg för steg från de mer folkliga verkligheterna. Då går det inget vidare, vilket inte bara politiker och partiledare har fått erfara.

Vi ser liknande problem i näringslivet. Teknikens värld berättar om biltillverkaren Volvo Cars förändrade ambitioner när det gäller sin produktion av elbilar.2 2021 meddelade företaget att man ”helhjärtat skulle satsa på enbart eldrift” från och med 2030. Men nu låter det annorlunda. ”Vi kan inte diktera det”, säger Volvo Cars vd Håkan Samuelsson och konstaterar att ”det i slutändan är konsumenterna som bestämmer när tiden är mogen för elbilar”.

Så är det förstås. Alla försök att över huvudet på vanligt folk diktera vad som ska göras, tyckas, köpas eller tänkas är dömda att gå i drickat.

”Att sätta ’bruket först’ var därför en grundläggande förutsättning för framgång.”

Jag är uppvuxen och danad inom vad jag kallar bruksarbetarortssocialdemokratin. I det lilla brukssamhället var de allra flesta socialdemokrater. Halvcheferna var folkpartister och disponenten var högerman. Det fanns säkert också någon kommunist och centerpartist här och där men det spelade mindre roll i samhällssammanhanget. Det bärande fundamentet för bruksarbetarortssocialdemokratins stora framgångar kan sammanfattas i devisen: ”Bruket först och sedan politik och partier.”

Bruket på min uppväxtort var (och är) en pappersmassafabrik där de allra flesta familjer på orten hade sin försörjning. Utan fabriken fanns inga arbeten, inga inkomster, ingen Konsumaffär, inget postkontor, ingen bensinmack, inget värde i de egna hemmen och heller ingen övertygande socialdemokratisk väljarmajoritet.

Att sätta ”bruket först” var därför en grundläggande förutsättning för framgång. På det nationella planet är en fungerande och folkligt förankrad välfärds- och rättsstat detta ”bruk”. Kloka politiker bör alltid sätta bygget, försvaret och utvecklingen av det först."

Jag /Bo Högrelius/ arbetade i 20 år på Nyby Bruk, där tillverkades rostfritt tex plåt, rör osv. Men det blev kris omkring 1976-77 mycket tack vare stålverk runt om i världen vilka fick statliga stöd för att kunna hålla låga priser. I Sverige liksom en del andra länder var sådant stöd förbjudet. Jag var med i det Maoistiska SKP sedan många år men vi hade ett gott förhållande till facket. Metall 78:an kom att bli samarbetspartners i den stora demonstrationen vi samlade ihop i Stockholm utanför den provisoriska Riksdagen  vid Sergels torg.(Kulturhuset)

Socialdemokratiska riksdagsmän gick med i vår demonstration samt deltog i våra diskussioner ! Flera av dem hade suttit i den tidigare regeringen med Gunnar Sträng som finansminister.

Bruket först var något som besjälade oss som arbetade där, partipolitiska motsättningar las åt sidan!

Men vi lyckades inte att stoppa nedläggningen av hjärtat i Bruket, stålverket. Sen föll nästan allt annat utom kallvallsverket.

Det fanns ingen framtid för många av oss i den lilla staden Torshälla med vårt bruk.

Julmarknader i många städer blir attackerade!

 På X kan man se många videos där människor går till attack bla. i Bryssel ! De förstör det fina inför julen . De verkar att hata jul och allt som påminner om julen tex granen.

Runt om i världen har den sortens människor hyllat överfallet på Israel och starten av kriget.  Att hylla den sortens "segrar" visar bara hur låg moralen är hos dem!

Mord på små barn är ju bara vedervärdigt. 

Men den här typen av människor är ju stolta över när deras barn blir "martyrer" genom att spränga sig själv och mörda judar! 

I land efter land i Europa  blir de allt fler och trots vapenvilan i Gaza fortsätter de att demonstrera allt mer hotfulla. 

Varför Europa har släppt in dessa islamister kan man ju fråga sig?

Brev från Lamotte!

 

När judehatet granskas på SVT försvinner alla ”Abdi och Fatima” mystiskt

När antisemitismen i svenska skolor når nya nivåer lyckas SVT på något märkligt sätt göra ett helt inslag utan att ens nudda vid orsaken.

Igår ägnade SVT:s Aktuellt en stor del av programmet åt Skolverkets nya rapport om den ökande antisemitismen i svenska skolor, en rapport framtagen på uppdrag av regeringen. Den ständigt aningslöse programledaren Nike Nylander skickade ut en reporter på stan för att ”ta pulsen” på ungdomar.

Och här blev det plågsamt tydligt vilken dubbelmoral som präglar public service.

SVT, som annars nästan slår knut på sig själva för att hitta “mångfald” i varje tänkbar situation, lyckades den här gången skrapa ihop sex kritvita tonåringar från Östermalm, alla helsvenska, alla etniskt homogena. Plötsligt var den exotiska representationen som brukar vara SVT:s högsta prioritet inte alls lika viktig. I ett ämne där det för en gångs skulle hade varit väldigt relevant att åka till exempelvis Tensta gymnasium och ställa sina frågor, så valde man bort den målguppen helt.

Det är nästan komiskt. När SVT gör inslag om glass, elpriser eller vädret lyckas de alltid klämma in Abdi, Fatima och Hassan i reportaget. Men när ämnet är antisemitism i skolan blev det märkligt nog inte en enda elev med rötter i exempelvis Mellanöstern, Nordafrika eller andra miljöer där problemen enligt många lärare faktiskt är som mest påtagliga. Det valet säger mer än hela reportaget.

Sedan följde en studiopanel som mest svävade på målet. Vi fick veta att vissa elever vägrar delta i undervisning om Förintelsen. Jaha, men varför? Det verkade ingen vilja berätta.

 JUL! Det är en hel del år sedan jag pyntade hemma hos mig ! Absolut ingenting. Saknar det inte heller. När jag åker till Anne på jul så får jag titta på hennes julpynt. De senaste 21 åren ingen julgran heller. Ingen kommer i princip hem till mig för den delen . Släkten med barn håller sig för sig. Fick inbjudan från Frälsis och det var ju snällt. Nej , jag tar färdtjänsten till Gustavsberg. Besöker svärfar på hemmet på julafton! Hans liv är svårt med blindhet och andra krämpor. Att åldras kan se olika ut men många har ett svårt liv när de blir gamla. Bortglömda!