Altartavlan på Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem.
Antisemitism inom Svenska Kyrkan är knappast en ny företeelse, men faktum är att på det nyligen avslutade kyrkomötet överträffade kyrkan sig själv på ett förbluffande sätt. Att klippa bibelverser så att de ger intryck av att handla om raka motsatsen till det verkliga innehållet har såvitt är känt aldrig förekommit tidigare.
Svenska Kyrkan i utlandet, förkortat SKUT handlade en gång i tiden om att ha sjömanskyrkor och präster i hamnar dit svenska sjömän kom. Men den svenske sjömannen som sitter akterseglad ”ensam på en krog i Hamburg” eller som firar ”sjömansjul på Hawaii” eller blir bjuden på te och jam av ”Sveriges konsul kapten Fredrik Adelborg” i Singapore, för att nu citera några kända vistexter, tillhör numera det förgångna. Kyrkans verksamhet har därför förändrats.
Tydligast kanske detta syns i Belgien, där den svenska sjömanskyrkan i Antwerpen tidigare var en viktig institution och något av en livlina för många gamla svenska sjömän i staden. Den är avvecklad och i stället finns svenska kyrkan i Bryssel. Det är där svenskar arbetar i Belgien numera.
Om man på Svenska Kyrkans hemsida söker på var i världen utlandskyrkan har representation finns det en region som mycket nogsamt undviks. På sidan ”Här finns svenska kyrkan i utlandet” kan man söka på världsdelarna och i flera världsdelar kan man söka vidare på länder. Men söker man på Asien kommer man bara till länder i bortre Asien. Söker man däremot på Afrika finns där en underavdelning ”Övriga Afrika och Mellanöstern”. Där får man veta att det finns en präst i Aten som med jämna mellanrum besöker länder i Afrika och ”östra Medelhavet”. Bland de uppräknade länder prästen besöker finns Förenade Arabemiraten, så beskrivningen ”östra Medelhavet” är minst sagt vidlyftig.
Men, som sagt, ett land som verkligen ligger vid den östra medelhavskusten undviks nogsamt. Inte därför att kyrkan inte har någon representation där. Det har den, men vill man veta något om kyrkans verksamhet i Israel kan man bara söka på den karta som finns, där det visar sig att kyrkan har aktiviteter på flera platser i Jerusalem och Betlehem.
Den främsta verksamheten i Jerusalem är Svenska Teologiska Institutet på Rechov Haneviim centralt i Jerusalem. Numera har kyrkan en minst sagt ansträngd relation till stadens judiska befolkning och i orden om ”ekumenik” som tidigare handlade om just dialog med judar talas det numera enbart om ”kristna ur olika kyrkotraditioner”.
Men så har det inte alltid varit. Om det vittnar kapellets altartavla, där Maria och Josef syns hålla det lilla Jesusbarnet och Josef är iklädd en tallit, det vill säga den traditionella judiska böneschalen, en tydlig påminnelse om kristendomens judiska rötter, att Jesus var jude och att han bodde i det där landet vid östra Medelhavet som kyrkan nu undviker att nämna så gott de kan.
Allt sedan medeltiden, då ondsinta judar avbildades på kalkmålningar i kyrkotaken och Uppsala domkyrkas ”judesugga” kom till, har antisemitismen haft en framträdande roll inom kyrkan. Men en annan berättelse är också värd att nämnas. Det har funnits mängder med präster som inte enbart studerat kristna urkunder, utan även judiska för djupare förståelse. Det fanns en tid då präster och rabbiner i Sverige umgicks i största vänskaplighet. När Malmös förste rabbin begravdes ringde stadens alla kyrkklockor och prästerna deltog i begravningståget. Det är onekligen något som är svårt att föreställa sig i dagens Malmö.
På det nyligen avslutade kyrkomötet tog sig den kyrkliga antisemitismen till nya, hittills oanade höjder. Att fuska med bibelcitat i kyrkliga sammanhang hade knappast gått i äldre tider. Folk kunde sin Bibel alldeles för väl för att det skulle lyckas. Citat ur Talmud har länge varit populärt och odlas flitigt bland antisemiter både till höger och vänster. Där går det att hitta på vad som helst, eftersom knappast någon kan säga emot. Talmud är ett jätteverk och svenskar i allmänhet har givetvis ingen aning om vad som står där, men också svenska judars kunskap om Talmud är så bristfällig att man kan påstå vad som helst utan att någon protesterar.
Ofta är citaten helt enkelt påhittade, men det finns också äkta citat, som lösryckta ur sitt sammanhang ger den önskade nidbilden av judendomen. Men Bibeln? Att använda samma metod med en bok som är betydligt lättare att verifiera? Där har nu SKUT, Svenska Kyrkan i utlandet, visat sig uppfinningsrika.
Tydligen inspireras dagens kyrka mer av SVT än evangelium. Statstelevisionens klipp- och klistrateknik har ju nyligen avslöjats, bland annat när det gäller tal av Donald Trump. På kyrkomötet delades godis ut ur en skål, där bibelcitat följde med. Prästen Johanna Andersson tog en Plopp chokladbit och med den följde följande ord:
”Herren sade till Abram: ’Du skall veta att dina ättlingar kommer att bo i ett land som inte är deras’.”
Citatet är från 1 Mosebok 15:13, men versen i sin helhet lyder:
”Herren sade till Abram: ’Du skall veta att dina ättlingar kommer att bo i ett land som inte är deras och vara slavar och förtryckas i fyrahundra år’.”
Stycket handlar om när Abram, som senare ändrar sitt namn till Abraham, beklagar sig inför Gud och säger att han inte har några barn. Gud säger att hans avkomma kommer att bli lika talrik som stjärnorna på himlen, men i fyrahundra år ska de vara slavar i ett främmande land. ”Efter tre generationer skall dina ättlingar återvända hit, först då har amoreerna fyllt sina synders mått.”
Med ”hit” avses Kanans land, där Abram bodde, det vill säga nuvarande Israel. Senare i samma avsnitt, i vers 18, lovar Gud allt land mellan Nilen och Eufrat till Abrams ättlingar.
Man kan göra mycket med denna text. Vissa extremister i den israeliska bosättarrörelsen – inte många men däremot högljudda – ser sig ha ett bibliskt mandat för att utöka Israel. Många kristna ser på samma sätt dagens Israel som en uppfyllelse av den mångtusenåriga profetian. Sekulära, men också religiösa pragmatiker, föredrar att inte inläsa några som helst politiska konsekvenser ur texten. Men Svenska Kyrkan i utlandet förfalskar i stället texten, genom en försåtlig fulcitering.
Kyrkomötet innehöll en mängd kritik mot Israel ur alla möjliga perspektiv, så det är alldeles uppenbart att det SKUT avser här är att påstå att Bibeln förutspår att Abrahams ättlingar, med andra ord judarna, i framtiden ska bo i ett land som inte tillhör dem. Att Bibeln i just detta kapitel säger raka motsatsen, låtsas de uppenbarligen inte om, samtidigt som de givetvis är läskunniga så att de själva inser vilken lögn de ägnar sig åt.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar