Israels armé befriade 4 fångar vilka har suttit i 8 månaders fängsligt förvar ute i det civila samhället.De satt inlåsta hos en välkänd journalist (Al Jazeera)! När de befriade skulle forslas hem till Israel så tog civila Gaza-bor till vapen. Naturligtvis så försvarade sig de Israeliska soldaterna!
ATT västerländska ledare som tex Borell i Eu säger att en massaker utfördes är ju bara ord från en man som måste vara antisemit! Alla de som tjänar Hamas i väst hakar ju på och skriker massaker!
ATT inse hur Hamas gömmer fångar i det civila samhället och använder dessa samt den egna befolkningen som sköldar har många tydligen svårt att inse. (Vill inte,kan inte?)
Det Hamas har gjort ända sedan dagen 1 , är ju enligt internationell lag KRIGSBROTT!
Ur Världen idag får ni läsa Roar Sörensens krönika!
Det har nu gått åtta månader sedan den 7 oktober. Vad som för åtta månader sedan verkade självklart för varje samvetsgrann person – att den ondska Hamas representerar måste besegras – är för många inte längre lika självklart.
Detta beror inte på att terrororganisationen har vänt om. Det beror snarare i hög grad på att dess ondska, både den från den 7 oktober och den som Hamas dagligen utför, nästan helt har raderats från medierapporteringarna.
Det israeliska perspektivet kommer inte längre fram; fokus ligger på lidandet i Gaza. Och nästan alla fingrar pekar på Israel som den skyldige.
Den heroiska israeliska operation som räddade fyra gisslan från terroristernas händer i Nuseirat i lördags illustrerar detta på ett talande sätt. Västvärldens mediefokus låg på Hamas (högst tvivelaktiga) dödstal, medan gisslans befrielse nämndes mer som en bisak. Israel fördömdes åter för massmord.
Det faktum att civila dödas och skadas i Gaza är en pågående tragedi. Så borde världen inte fungera. Men den gör det – gång på gång, både här och där. Så blir det när någon väljer att förklara krig.
Ingen normal person vill att oskyldiga ska lida eller dö. Detta gäller civila i Gaza – och det gäller israelisk gisslan. Att rädda gisslan från en ohygglig fångenskap är inte bara rätt, det är en plikt. Israels aktion i Nuseirat var från den synvinkeln en moralisk skyldighet.
Ändå fördöms Israel.
Det skäl som anges är de civila dödstalen. Dessa kunde ha undvikits! De borde ha undvikits! Men Hamas är den ende som skulle ha kunnat förhindra det – den ende!
I samma ögonblick som Israel såg en möjlighet att rädda gisslan skulle det ha varit omoraliskt att inte göra det. Självklart var det något de ville göra, men de hade inte heller något annat val. Så fungerar kontraktet mellan medborgare och stat i en fungerande demokrati.
Samtidigt förpliktar sig Israel naturligtvis att följa internationell rätt, något de är extremt noga med att göra. Sedan kommer det alltid att finnas enskilda tillfällen som kan diskuteras; sådan är krigets natur.
Men de civila dödstalen i Nuseirat (vilka de korrekta siffrorna än är) är en konsekvens av Hamas fullständiga förakt för internationell rätt samt deras strategi: först och främst att ta gisslan, därefter att hålla dem i fångenskap i tättbefolkade städer, och slutligen att initiera tung krigföring bland civila för att förhindra den israeliska räddningsoperationen.
Vid den tidpunkten hade Israel inget annat val än att besvara elden för att rädda gisslan. Hur många civila och hur många Hamasmedlemmar som dödades av Israel är just nu omöjligt att säga.
Något som är säkert är att Hamas, och endast Hamas, hade kunnat förhindra det.
Det sätt på vilket västlig media, och ganska många politiker, talar om Israel är en uppmuntran för Hamas. Det bidrar till ytterligare extrema positioner från terroristerna och därmed till en förlängning av konflikten – och mer lidande för både judar och araber.
Västvärlden bär ett stort ansvar på grund av sin besatthet av Israel.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar