När jag kritiserar kriminalitet i förorten liksom den förda invandringspolitiken så har jag alltid pekat på ett samhälle som inte kan ta hand om de som kommer . De hamnar i bidragsberoende i en förort med ofta dåliga skolor. Många pojkar klarar inte skolgången och särskilt deras fäder reduceras till "ingenting" i familjen.
Ett land som inte förstår vad alla de beslut man fattar leder till kan inte heller åtgärda de verkliga felen i samhället.
Om man ska ta emot folk från andra länder som dessutom för det mesta mår dåligt i själen så måste det också finnas ett samhälle som klarar av det hela annars spårar det ur.
Bostäder, arbete, sjukvård, skolor.......allt måste fungera.
Handen på hjärtat, är det så i vårt land?
Alla människor som vill veta kan ju bara kontrollera vad som hände i Malmö från 1975 och framåt. Ett samhälle som förändrades snabbt ungefär som en rutschbana. Staden har en av de verkligt stora svarta marknaderna dessutom vilket i sig också ofta betyder kriminalitet. Skolorna försämrades i takt med att allt fler från andra länder kom.
Nu har samma utveckling nått så många andra städer och orter.
De som kommer vill ha arbete och kunna klara sig själv. Få ett fullgott liv men vad bjuds många på för ett liv egentligen?
Att det sedan går snett för många unga är ju någonting som sker världen över. Historiskt har det skett på många platser på vår jord, inte minst i USA på 20-30-talet.
Har denna utveckling genom dålig politik fått gå för långt så är det mycket svårt att ändra på denna kräftsvulst i samhället. Ny sorts kriminalitet uppstår och denna nya företeelse nästlar sig in i samhällskroppen. (Inom vård och hemtjänst tex)
När killen i Expressen berättar om sitt liv så är det just en typisk berättelse från förorten och den hade kunnat berättats från vilken förort som helst i vårt avlånga land.
Jag har ju genom mitt arbete i Malmö så ofta hört dessa historier från särskilt invandrarkillar. De som tappade fotfästet redan i barndomen just genom samhällets oförmåga.Ofta faderlösa genom olika omständigheter!
Gänget blir den fasta hållpunkten, vem känner inte till detta förhållande idag?
De som har gått igenom hela denna utveckling i sitt unga liv och som kanske viger sitt liv åt att berätta och försöka påverka unga att inte göra om denna sorgliga resa ska vi hysa stor respekt för.
DE VET VAD DE TALAR OM!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar