"Under världskrigsåren, då hotet från Nazityskland länge låg över Europa, men även under efterkrigstiden kartlade och beskrev han nazisternas förgreningar i Sverige. I tre fall (1942, 1943 och 1945) ledde det som han skrev i Arbetaren till åtal. Domen blev i alla tre fallen böter och skadestånd för ärekränkning. Kampen mot nazismen i Sverige bedrev han inte bara i Arbetaren utan också i en skrift, ”Sveriges första Quislingprocess: Akterna i ett sensationellt tryckfrihetsmål” 1945 (48 sidor, läs här), och i två böcker, ”Hitlers svenska förtrupper” 1947 och ”Nynazismen” 1961 (den senare boken kom i utvidgade upplagor 1962 och 1966).
En artikel av Sastamoinen, ”Nya brott i dagen i Unman-affären”, i Arbetaren hösten 1948 fick som fortsättning ett tioårigt nagelfarande i tidningen av rättsskandaler och maktmissbruk, av det som kom att kallas ”rättsrötan”. Granskandet gällde först bara Unman-Lundquist-affären men så småningom tillkom affärerna Haijby, Kejne-Quensel och Selling. Sastamoinen understöddes i sitt granskningsarbete av tidningens chefredaktör Evert Arvidsson och författaren Vilhelm Moberg. I den nämnda artikeln av Sastamoinen utpekades framför allt rådmannen Folke Lundquist som brottslig. Denne lät åtala tidningen och Sastamoinen ådömdes i egenskap av ansvarig utgivare ett två månaders fängelsestraff jämte 5000 kronor i skadestånd för förtal. Det visade sig senare att Sastamoinen haft rätt vad gäller Lundquists förehavanden i Unmanaffären. Lundquist dömdes 1955 för dessa och andra lagöverträdelser till straffarbete i ett år och sex månader och avsättning som rådman. Någon omprövning av Sastamoinens fängelsedom gjordes aldrig." Del av artikel från SAC.
Ett land stående på knä likt en alkoholisthustru som tvingas leva i medberoende. Sverige har under så många år fört en politik där eftergifter ses som något bra. Utlämning av Balter, judar och fängsla tyska antinazister var vardagsmat under flera år under kriget.
Sverige har haft en förmåga att sätta fingret i luften och känna efter vilken "häst" man för tillfället ska satsa på och den man för tillfället höll på fick också sin vilja genomförd.
Många tidningar under krigsåren sattes under bevakning och fick även transportförbud. Liberala tidningar åtalades eller fick skäll av regeringen. Tryckfriheten satt trångt till och en hel del ämnen var tabu att skriva om. Tex tvångssteriliseringar eller att man gömde utvecklingshandikappade ute i skogarna i stora sjukhus.
På femtiotalet inleddes samarbete i hemlighet med Nato som doldes inför svenska folket.Hemliga flygfält byggdes för Natoplan, USA-officerare deltog i flottans olika manöver på hemliga leder i skärgården. (Jag låg i flottan 61-63 och är ögonvittne)
Nu kommer frågan åter upp om ett svenskt Nato-medlemskap men de rödgröna fortsätter att odla myten om ett Sverige som kan stå på egna ben.Stå på knä vill jag påstå!
Jag hoppas verkligen att Finland går med i Nato för då kommer Sverige som enda land i Norden och norra Europa stå utanför denna trygghet.
Kommer svenska folket att acceptera detta då? Tyvärr har socialdemokratin med sin dubbla bokföring lyckats att lura svenska folket under så många år och i jämförelse med dansk och norsk socialdemokrati så är det en blek och vacklande rörelse vi ser framför oss.
PS Natos nuvarande chef är socialdemokraten Jens Stoltenberg :http://sv.wikipedia.org/wiki/Jens_Stoltenberg
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar