Jag vill slakta den heliga kon!

Jag hälsade  med tillfredställelse att Sveriges television  missade OS. I alla år så har alla andra program fått vika sig för sporten, denna totalt ointressanta cirkus där bara pengarna bestämmer allt idag.
Sporten har blivit något så osunt i dagens samhälle med huliganer i släptåg och brottslighet som fixar vinster i trav, tips osv. Läggmatcher är inget ovanligt idag visar det ena fallet efter det andra.

De pengar som Via-sat satsar kommer konsumenten att få betala på sina varor och annat som man köper eftersom kostnaderna vältras över dit.
Ingenting är gratis om någon trodde det! De stora elefanterna bakom OS,WM,Fifa osv lever ett liv långt bortom den vanliga medborgarnas liv. Lyx, pengar, flotta galor osv som enbart äcklar mig idag i denna värld där verkligen pengarna borde användas förnuftigare.
Se bara de två jättearenorna i Stockholm där nu bägge går med förlust, det kommer att kosta skattebetalarna skjortan tids nog.
Vad har inte polisinsatserna under de senaste tio åren kostat samhälle? (VI)
Det ska bli skönt att tv1-tv2 kan användas kanske till något förnuftigare än gladiatorsport i Ryssland.
Putin kommer likt Hitler på sin tid spegla sig i glansen av detta OS. Politiker har alltid använt sporten i sina syften att "förföra" folk. Och tyvärr är det många som låter sig förföras!
PS

Jag tvivlar på idrotten är en skrift av Ivar Lo-Johansson, utgiven 1931. Boken har formen av en kort roman men innehållet kan närmare liknas vid en pamflett. I boken träffar ett berättarjag en fotbollsspelare, som nyligen drabbats av en skada. I en serie samtal utgjuter sig fotbollsspelaren om idrottens, dess märkligt framskjutna plats i samhällslivet på bekostnad av kulturen, och hur den inte är individen till gagn.

För skriften anklagades Lo-Johansson för att vara idrottshatare, men det var inte idrottsutövandet i sig som han kritiserade utan idrottsrörelsen som utnyttjar enskilda människor för att tillfredsställa massan. Många saker i boken upplevs idag som föråldrade och med dagens ögon märkliga, men Lo-Johanssons kritik av idrotten var på många sätt före sin tid. I sin stridsskrift beskrev han hur idrotten kommersialiserats, och om missbruk av diverse medel medan idrottsläkarna blundar, och förespådde framtidens dopning långt innan begreppet var myntat.^[1]