Normal
"Amerikansk tv-film från 2003. Roy och Irma har varit gifta i 25 år, när Roy till slut inte kan ljuga för sig själv längre. Som kvinna fångad i en mans kropp måste han efter år av vånda besluta sig för att ta steget fullt ut och bli en kvinna. Hans beslut väcker starka reaktioner i familjen, på jobbet och i den församling där han och Irma är aktiva. Irma bestämmer sig till slut för att helhjärtat stödja sin man i den psykiska och fysiska process både han och hon står inför. I rollerna: Jessica Lange, Tom Wilkinson, Hayden Panettiere m.fl."
Ibland så förvånas jag av att USA kan producera så ovanligt bra filmer. Kvällens film var helt underbar men samtidigt smärtsam. Ett så svårt ämne!
Att växa upp utan kärlek från sina fäder är förödande för barn och det fick man också en inblick i denna film. Än värre är om man inte får någon kärlek alls av sina föräldrar. Där föräldrar tror att kärlek är lika med "hel och ren"!
Att växa upp i en kropp vilken man känner sig främmande i måste vara ett mycket stort inre problem. I filmen fick man också se hur människorna omkring denna familj hade svårt att förstå.
Samma problematik utspelas i olika familjer där det är en släktkatastrof om en familjemedlem är homosexuell. På något sätt utgår vissa individer från något konstigt tänkande att "man har sig själv att skylla" . Ryck upp dig och var normal!!
Det blir ju bara löjligt och svårt med sådana inställningar. Samma sorts synsätt har man ofta visat vad gäller folk som blir psykiskt sjuka. Skamligt och vidrigt och man ska skämmas.
Ordet SKAM luftas ofta.
När jag sitter och ser denna film så kommer en mycket sorgsen känsla över mig. Jag har aldrig haft en pappa som har visat mig någonting. Aldrig ett ord eller handling som visade att jag fanns.
Aldrig ett uppskattande ord! Min fars bakgrund var också mycket dyster, han fick så mycket stryk av sin far så han var enligt min mor en kuvad man.
Mammor brukar visa sina barn kärlek men det var något jag aldrig såg när jag växte upp!
Hel och ren,det var allt det handlade om och så blev allting som det blev också för mig. Ett sökande av kärlek i hela livet samt svårigheter att kunna ge och känna kärlek. Mitt första äktenskap var det närmaste man kan komma en katastrof vad gäller känslor.
Män och kvinnor vilka har fått växa upp utan kärlek söker ofta i hela sitt liv efter "någonting"!
Bland missbrukarna så finns de att finna eller bland arbetsnarkomanerna! Man försöker göra som Pastor Jansson, fylla påsen med något! ( Ni vet, livet är som en påse-man måste fylla den med något)
Det sämsta som så ofta händer ,det är ju att man inte förmår att ge sina egna barn en bra kärleksgrund att stå på. Sånt kan slå en tungt i sinnet när man ser en sådan här film som väcker så mycket känslor invärtes.
När man äntligen har börjat förstå så är det försent!!
Förlåt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar