http://www.bokus.com/bok/9789113019499/mussolini-en-studie-i-makt/
Länken ovanför leder till en bok skriven av Göran Hägg. Han har bott i Italien ,talar flytande italienska och kan alltså rota i arkiven bättre än de flesta.
Han gör en genomgång av Benito Mussolini och hans skapelse av fascismen. Mussolini var i många år en radikal socialist, mycket kunnig på många sätt, talade bla. fem språk flytande. Idag skulle många tycka att det han skrev i sina tidningar och vad han talade om på sina möten var rena rama kommunismen.
När han en bit in på 1910-talet involverade sig med många syndikalister så ingick denna socialistiska lära i hans skapelse av fascismen. Han tog tankar från olika "röda" håll helt enkelt samt parade ihop brygden med nationella tankar.
I början på tjugotalet var han så pass stark inom arbetarklassen och andra skikt i samhället så det var dags att ta makten. Så blev det ju också efter svartskjortornas marsch mot Rom!
När vänsterungdomar skriker fascist till höger och vänster så är de dåligt pålästa,de tror dessvärre att även Hitler var fascist. Skillnaden mellan nazismen och fascismen är mycket stor även om Mussolini föll för frestelsen att sluta upp på Hitlers sida.
Med all säkerhet så skulle historien sett annorlunda ut om han hade hållit sig utanför kriget. Han hade varit en stor man i Italiensk historia idag om han valt rätt sida . Trist att han inte lyssnade på sin tidigare vän Winston Churchill!
Länge var han älskad av allt för många i Italien men när kriget vände så kom också hatet mot honom.
Nu pågår nästan en tävling om att sätta en politisk stämpel på massmördaren i Norge. När jag har tittat på det han skriver i sitt stora dokument så är det ju faktiskt ett enda virr-varr av olika ställningstaganden.
Han är en svårt förvirrad och svårt mentalt störd person av någon anledning som inte jag egentligen bryr mig så mycket om. Detta sköter Norge om på bästa sätt.
För mig är han en stolle som blev livsfarlig. Hatet som finns hos honom är ju i dagens samhälle inget nytt. Gå bara på en fotbollsmatch idag så finns det massor av unga män som sprider sitt hat.
Vänstern går ut och demonstrerar mot rasism och hat! Men hur de själv har det med sitt hat mot samhället och andra politiska riktningar talas det tyst om. Vad är det man fick se på olika platser i vårt land de senaste tio åren när vänstern drabbar samman med polis och meningsmotståndare om inte hat och våld?
Kommunistiska partier och gerillagrupper tar till våld och hat världen över på samma sätt som ultrahögern, jag ser ingen skillnad mellan deras sätt att mörda! Pang , så är man död för en kula och inte fan är det någon skillnad på från vilket håll kulan kom, död är man ändå!
Kampen för yttrandefriheten är ännu viktigare vid sådana här tillfällen när en massmördare har slagit till, det finns genast krafter som vill inskränka möjligheterna till fritt utbyte av olika tankar.
Idag försöker olika skribenter ,ingen nämnd och ingen glömd, att försöka göra det "fult" att kritisera tex. muslimer och deras vidskepelse till något de kallar religion. Vill jag kritisera denna totala mansdominerade religion och deras tvång på kvinnor att de ska göra och se ut på vissa sätt allt medan de själv kan se ut som alla andra män så ska jag kunna göra detta utan att få påskrivet att jag gör fel.
Att försöka få till något så dumt att det skulle vara diskriminering och farligt som kanske leder till våld skulle ju innebära att man snart inte kunde vara kritisk mot någonting alls!
Det var för övrigt någon ovanlig korkad sverigedemokrat som hade fått för sig att om det inte hade funnits muslimer i samhället så hade aldrig bomben och morden hänt.
Den här killen i Norge med den störning han har hade säkerligen inte varit mindre farlig men det kanske hade tagit andra vägar eller han hade hittat något annat att orera och mörda över?
Den som orkar att sätta sig in i tex. div skolskjutningar inser ju att det i alla samhällen finns en viss typ av unga män som är beredda att utföra mordorgier, ibland utan att man efteråt ens finner att de ens uppgivit något skäl.
Mördar-Anders skulle ha gjort som Jan Guillou, satt sig ner och levt ut sina drömmar i bokform. Han kunde ha inbillat sig att han var Arn eller agent Hamilton. Det hade varit bäst för alla!